Matkoma testar Marabou – Adam och Anton rankar chokladkakorna

Senast uppdaterad: 1 september 2026

Matkoma har gjort det som låter enkelt tills man står framför ett bord fullt av öppnade chokladkakor: Adam Åstrand och Anton Lundell har samlat ihop en rejäl bunt Marabou-smaker, smakat sig igenom dem och satt poäng från 1 till 100. Det börjar som ett klassiskt Matkoma-test med skämt, tveksamma första intryck och väldigt bestämda åsikter om textur. Men mot slutet har videon utvecklats till något mer intressant än frågan om vilken choklad som är godast. En helt ny smak från 2026 lyckas nämligen slå två av de mest nostalgityngda klassikerna i sortimentet.

Det som gör slutresultatet extra intressant är att tre helt olika sorters Marabou-kakor slåss om pallen: en ny 2026-lansering och två smaker med betydligt längre historia. Siffrorna blir därför mer än en enkel godast-lista. De visar hur nyhet, nostalgi, krisp och vardagsfavoriter kan konkurrera när allt provas i samma sittning.

Det finns samtidigt en viktig brasklapp redan i videon. Titeln och upplägget kretsar kring ”alla” Marabou-smaker, men Adam är själv tydlig med att urvalet i praktiken består av de kakor han lyckades hitta i vanliga butiker. Det visar sig vara en ganska stor skillnad. Marabous officiella svenska produktsida listar i slutet av augusti 2026 också bland annat Salta Mandlar, Jordgubb, Cookie Dough, Oreo Sandwich, TUC Salty Crackers och flera andra varianter som inte får en fullständig plats i just det här testet. Det gör inte rankningen mindre rolig – tvärtom ger det Matkoma ett nästan löjligt uppenbart skäl att göra en uppföljare.

Biscoff vinner – och det känns faktiskt logiskt när de väl börjar äta

Det är lätt att tro att resultatet kommer att avgöras av nostalgi. Redan innan testet är klart märks det hur vissa smaker bär på ett helt annat emotionellt bagage än andra. Apelsinkrokant är inte bara choklad med apelsinsmak för Anton; det är en sort han pratar om som en självklar del av Marabou-landskapet. Frukt & Mandel har samma typ av klassikerstatus. Mjölkchoklad får nästan beskrivas som ett tillstånd snarare än en produkt – något tryggt, avskalat och välbekant.

Och så kommer Biscoff.

Det intressanta är att de inte behöver övertala sig själva. Reaktionen är snabb. De små kexbitarna gör att chokladen får ett krisp som märks utan att kakan känns tung eller överlastad. Adam pratar om att bitarna är små och att helheten blir luftigare än vissa andra kombinationer de redan har testat. Anton ligger lika högt. När poängen kommer är det inte en chockvändning byggd för kameran, utan snarare kulmen på att båda redan har pratat om Biscoff som en av kvällens mest kompletta smaker.

Det passar också ovanligt väl in i vad Marabou försökte åstadkomma med produkten. När Marabou beskriver Biscoff-kakan lyfter företaget just kombinationen av mjölkchoklad och krispiga, karamelliserade kexbitar. Smaken finns i både 90- och 160-gramsformat. Den svenska lanseringen presenterades i januari 2026 som ett möte mellan två redan etablerade varumärken, efter att liknande Biscoff-samarbeten rullats ut med andra chokladmärken i Mondelēz-familjen.

Det finns dessutom en siffra som gör Biscoff-segern ännu mer intressant. I en investerarpresentation sommaren 2026 uppgav Mondelēz att Marabou Biscoff hade nått omkring sju procents marknadsandel i det svenska segmentet för chokladkakor inom bara veckor från lanseringen. Det är företagets egen uppgift och ska förstås läsas som sådan, men den förstärker bilden av att Matkoma inte bara råkar fastna för en nyhet som gått obemärkt förbi. Smaken tycks ha fått ett ovanligt snabbt genomslag även kommersiellt.

För tittaren blir det också en rolig kontrast till hur smaktester ofta brukar fungera. Nya produkter kan få höga poäng för att de är spännande i stunden, men när Adam och Anton pratar om sina absoluta favoriter brukar vardagsfaktorn väga tungt: skulle de faktiskt köpa den igen? Är den god efter tre rutor, inte bara efter en? Finns det någon detalj som blir för mycket? Biscoff klarar de invändningarna bättre än flera betydligt mer maxade Big Taste-varianter i samma video.

Så fungerar Matkomas Marabou-test

Upplägget är medvetet enkelt. Adam har köpt in de Marabou-kakor han har hittat, de provar dem en efter en och båda sätter en individuell poäng mellan 1 och 100. I slutet läggs poängen ihop för att få fram pallplatserna. Det finns ingen låtsad blindprovning, inga laboratorieregler och ingen ambition att göra smak objektiv. Tvärtom fungerar videon för att de är öppna med sina egna preferenser, gamla associationer och dagsform.

Just därför blir kommentarerna ofta mer användbara än siffrorna. När en kaka får 60 i stället för 70 säger det inte särskilt mycket om du själv älskar lakrits eller hatar russin. När Adam däremot säger att Biscoff-bitarna är små nog för att skapa krisp utan att tynga ner chokladen, eller när de jämför Japp Peanut Caramel med en Snickers-liknande upplevelse som inte riktigt levererar, får tittaren något konkret att gå på.

Typiskt för Matkoma är att reglerna inte får stå i vägen för samtalet. Ett betyg kan revideras när de pratat några sekunder till. En smak kan först beskrivas som förvånansvärt bra och därefter landa i mitten när de börjar jämföra med det som redan ligger på bordet. Och ibland är det uppenbart att den verkliga måttstocken inte är ”hur god är den här rutan?” utan ”hur gärna skulle jag vilja ha en hel kaka av det här hemma?”.

För några sorter är den ena eller båda exakta siffrorna mindre tydliga i samtalet. Där är det bättre att hålla sig till vad de faktiskt säger om smaken än att försöka fylla i ett perfekt kalkylblad i efterhand. Värt att komma ihåg är att deras slutliga topplista är det som videon själv prioriterar: Frukt & Mandel trea, Apelsinkrokant tvåa och Biscoff etta.

Smak för smak – det här reagerar Adam och Anton på

Det roligaste med ett långt smaktest är sällan att hoppa direkt till ettan. Det är vägen dit – och hur en till synes självklar favorit kan få problem när den ställs bredvid något helt annat. I Matkomas test går flera smaker igenom en sådan omvärdering. Några blir bättre än väntat, några avslöjas som imponerande i första tuggan men mindre lockande när man tänker på en hel chokladkaka, och några lever nästan helt på att de väcker ett minne.

Marabou Schweizernöt – stabil, bekant och ändå utanför pallen

Schweizernöt är en sådan smak som lätt ser farlig ut i ett test med svenska chokladätare. Den har funnits i generationer och bygger på en kombination som inte behöver förklaras: mjölkchoklad och hasselnöt. Adam och Anton tycker om den, men den får inte riktigt den där reflexmässiga toppreaktionen som krävs för att slå de allra bästa. Poängen hamnar runt 60 och 67, alltså ungefär 127 tillsammans.

Det betyder inte att de sågar den. Snarare hamnar Schweizernöt i den svåra zonen för klassiker: alla vet ungefär vad den ska göra, och då blir ribban märkligt hög. En ny smak kan överraska positivt genom att bara vara bättre än farhågorna. En gammal favorit måste nästan påminna dem om varför den blivit en favorit från början. I just den jämförelsen får Frukt & Mandel betydligt mer känslomässig träff senare i videon.

Big Taste Oreo Filled – storleken lovar mer än smaken levererar

En av de första tydliga kontraster som etableras är skillnaden mellan de stora, fyllda Big Taste-kakorna och de mer traditionella Marabou-kakorna. Oreo Filled ser på pappret ut som exakt den typ av överdriven kombination som borde fungera i en Matkoma-video: mycket choklad, kex, fyllning och en rejäl bit att reagera på.

Men resultatet blir 65 från den ena och bara 38 från den andra, omkring 103 totalt. Det är en av de tydligaste markeringarna mot idén att ”mer” automatiskt är bättre. Den fyllda kakan blir tung och får svårt att konkurrera när testet efter hand fylls med produkter där texturen är mer integrerad i själva chokladen. Senare, när vanliga Marabou Oreo dyker upp och får betydligt bättre respons, blir skillnaden ännu tydligare.

Här finns också ett mönster som återkommer i videon: Adam och Anton verkar uppskatta när en tilläggssmak förstärker mjölkchokladen utan att göra den till en dessert i flera lager. Biscoff blir det tydligaste exemplet på den balansen. Oreo Filled hamnar på motsatt sida.

Lakrits, Hallon & Caramel – en smak som delar upplevelsen

Lakrits, Hallon & Caramel är nästan byggd för olika betyg. Kombinationen är betydligt mer specifik än en nöt- eller kexsmak: söt mjölkchoklad möter bär, lakrits och karamell i samma kaka. Den ena landar på 48, den andra på 60. Totalt 108 innebär att den hamnar långt från toppen.

Ändå är diskussionen mer intressant än totalsiffran. När en smak innehåller flera tydliga element blir frågan snabbt vilken av dem som får dominera. Om hallonet känns för svagt, lakritsen för spetsig eller karamellen mest tillför ytterligare sötma kan helheten kännas rörigare än namnet först antyder. Det är den typen av produkt där någon som redan älskar hallonlakrits kan hamna långt över Matkomas betyg – medan en tittare som bara vill ha Marabou-smaken i centrum sannolikt förstår exakt varför den inte hotar topp tre.

Fudge & Havssalt – saltet hjälper, men den blir inte kvällens stora överraskning

Fudge och havssalt är en trygg modern godiskombination. Salt kan kapa av den värsta sötman, fudge ger segare eller mjukare karamelltoner och mjölkchokladen binder ihop allt. Adam och Anton landar på 69 och 62, sammanlagt 131. Det placerar den klart över några av de mer extrema varianterna, men fortfarande en bra bit bakom Mintkrokant, Frukt & Mandel och toppduon.

Det mest avslöjande kommer när den senare jämförs med vanlig Havssalt, som också hamnar på 131. Fudge-tillägget ger alltså inte något tydligt poängmässigt övertag i just deras test. För en produktutvecklare är det kanske en detalj; för en Matkoma-tittare är det nästan hela poängen med videon. En enklare smak kan vara minst lika tillfredsställande som den som har ett längre produktnamn.

Mintkrokant – första riktiga toppkänslan

När Mintkrokant får 75 och 70 börjar listan se mer seriös ut. 145 poäng är tillräckligt högt för att länge kännas som en pallkandidat. Kombinationen är dessutom tydlig: choklad, mint och krisp. Det är ingen smak som ber om ursäkt för vad den är, och i ett test där flera produkter försöker kombinera tre eller fyra idéer samtidigt är det nästan en styrka.

Mintchoklad är förstås en vattendelare. Den som associerar mint med tandkräm kommer inte att räddas av Matkomas 145 poäng. Men Adam och Anton behandlar den som en legitim klassiker snarare än en gimmick, och det gör att dess placering känns logisk. Den är också ett tidigt exempel på att krisp spelar stor roll för deras upplevelse – något som senare blir centralt när Biscoff kliver in.

Caramello – bättre än farhågorna

Caramello är en av de sorter där förväntningarna nästan arbetar mot produkten. Namnet signalerar sötma ovanpå sötma: Marabous mjölkchoklad och karamelliserade toner i samma koncept. Det vore lätt att tänka att den blir kladdig, ensidig eller helt enkelt för mycket efter några bitar.

I stället blir reaktionen förvånansvärt positiv. Poängen 76 och 60 ger 136 totalt. Det räcker inte till toppstriden, men det är en tydlig seger över flera kakor som på förhand känns mer komplexa. Det påminner om varför blind förhandstippning sällan fungerar i den här typen av smaktest: det som låter allra sötast behöver inte upplevas så när arom, sälta och chokladens egna toner kommer in i bilden.

Black Saltlakrits – bättre balans än den fruktigare lakritskakan

Black Saltlakrits får 68 och 60, alltså 128 poäng tillsammans. Det är ingen topplacering, men den klarar sig tydligt bättre än Lakrits, Hallon & Caramel. Skillnaden är intressant eftersom båda utgår från lakrits som en ganska aggressiv motspelare till mjölkchoklad. I Black Saltlakrits är idén renare. Det finns färre smaker som slåss om uppmärksamheten och sältan gör det lättare att förstå kontrasten mot den söta chokladen.

För den som följer Matkoma för reaktionerna snarare än för en objektiv köpguide är det här ett bra exempel på varför poängen blir sekundära. 128 är inte särskilt långt från Fudge & Havssalt på 131, men upplevelserna är helt olika. Fudgen känns bred och lätt att förstå. Saltlakritsen är betydligt mer identitetsstark. Den kommer sannolikt att skapa fler 90-betyg och fler 20-betyg ute bland tittarna än en medelpoäng på 64 antyder.

Havssalt – enkelheten håller jämna steg med fudgeversionen

Vanlig Havssalt hamnar på 62 och 69. Det ger exakt samma totalsumma, 131, som Fudge & Havssalt. Den lilla detaljen säger ganska mycket om testet. När de större smaklagren skalas bort finns fortfarande det som saltet ska göra: ge en kontrast som gör mjölkchokladen mindre monotont söt.

Det är inte svårt att förstå varför havssalt blivit en standardkomponent i modern choklad. Rent sensoriskt kan en liten mängd salt både förstärka vissa aromer och ge en tydligare kontrast till sötman. Men Matkoma behöver ingen kemilektion för att landa i samma praktiska slutsats: det fungerar. Inte tillräckligt för att vinna, men tillräckligt för att hålla sig stabilt i mitten av ett fält där många produkter är mer högljudda.

Marabou Oreo – mycket bättre än Oreo Filled

När den vanliga Oreo-kakan kommer fram får Oreo-konceptet revansch. Båda ligger runt 70 poäng och totalsumman hamnar omkring 140. Det är en stor skillnad mot Big Taste Oreo Filleds 103. Samma grundidé – Marabou plus Oreo – fungerar alltså betydligt bättre när den presenteras i ett enklare format.

Det här är kanske den mest användbara direkta jämförelsen i hela videon. Den visar hur mycket proportionerna betyder. I den stora fyllda kakan blir Oreo-elementet en del av en tyngre konstruktion. I standardkakan får kexet i stället arbeta som textur och smakaccent. Precis som med Biscoff blir frågan inte hur mycket kex som går att stoppa in, utan hur väl kexet sitter ihop med chokladen.

Dessutom är det kul att se två internationellt igenkännbara kexvarumärken hamna på samma bord och få så olika utfall. Oreo är sedan länge en naturlig del av Marabous sortiment. Biscoff är nykomlingen. Ändå är det Biscoff som tar över rollen som kvällens ultimata ”choklad plus kex”-kombination.

Biscoff – från första tuggan till 88 och 91

När Biscoff väl testas blir entusiasmen svår att missa. De fastnar för att kexbitarna är små, spröda och fördelade genom chokladen i stället för att kännas som stora klumpar. Karamelltonerna ligger nära sådant som redan finns i Marabous mjölkchoklad, så det nya elementet stör inte grundsmaken lika mycket som vissa frukt-, lakrits- eller fyllningskombinationer gör.

Ett första 91-betyg justeras till 88, medan den andra poängen blir 91. Det är värt att behålla den lilla revideringen i berättelsen eftersom den känns väldigt Matkoma. De försöker inte skydda en snygg siffra när jämförelsen med resten av fältet ändras. Biscoff behöver heller inte 95 eller 100 för att vinna. Den är helt enkelt den kaka som båda två placerar konsekvent högst.

Med 179 poäng om man lägger ihop de slutliga individuella betygen blir marginalen till Apelsinkrokants 170 nio poäng. Det är inte en utklassning. Snarare är det precis tillräckligt för att göra finalen intressant: den nya smaken vinner, men den måste faktiskt vara riktigt bra för att slå klassikern.

Apelsinkrokant – 170 poäng och kvällens starkaste nostalgireaktion

Om Biscoff är videons tekniska vinnare är Apelsinkrokant nästan dess emotionella vinnare. Poängen 80 och 90 ger 170, men det är samtalet runt omkring som gör placeringen minnesvärd. Anton beskriver smaken som något som har hållit över tid och associerar den med den där välkända choklad-och-apelsin-kombinationen som även finns i exempelvis Romerska bågar. Det är en smakprofil som känns äldre än de senaste trendcyklerna och som därför bär på en annan sorts trygghet.

Det tydligaste omdömet kommer när tanken på att produkten skulle försvinna dyker upp. Reaktionen är i princip att det vore genuint sorgligt. Det är en högre komplimang än ett tillfälligt 95-betyg på en produkt man aldrig köper igen. Apelsinkrokant har den egenskap som många äldre godissorter lever på: även människor som inte väljer den varje gång vill att den ska finnas där.

Att den kommer tvåa gör dessutom Biscoff-segern bättre. Om nyheten hade slagit ett fält av halvt om halvt ointressanta specialsmaker hade resultatet varit mindre laddat. Nu måste Biscoff passera en produkt som en av testarna i praktiken beskriver som en del av det fasta svenska godislandskapet.

Big Taste Japp Peanut Caramel – Snickers-känsla utan toppbetyg

Japp Peanut Caramel är en annan massiv Big Taste-produkt och den har nästan allt som brukar signalera maximal godisfaktor: mjölkchoklad, jordnötter, karamell och Japp-komponenter. Adam och Anton noterar snabbt Snickers-vibbarna. Det låter som en komplimang, men betygen stannar på 60 och 52 – totalt 112.

Problemet är inte att den smakar illa. Problemet är snarare att idén lovar en nivå av wow-effekt som själva tuggan inte riktigt levererar. När man ser en stor chokladkaka fylld med jordnötter, karamell och kräm förväntar man sig att den ska dominera. I Matkomas test blir den i stället ytterligare ett argument för att komplexitet inte är samma sak som balans.

Produktbeskrivningen från leverantörshåll bekräftar ungefär det de känner igen: kakan kombinerar Marabou mjölkchoklad med jordnötter, Japp-karamell och jordnötskräm. På komponentnivå finns alltså inget mystiskt. Men när Adam och Anton ska översätta alla de lagren till ett enda tal hamnar det strax över 50 i snitt.

Japp – mindre spektakulär, mer begriplig

När vanliga Japp-kakan testas är åtminstone ett av de tydliga betygen 65. Den får inte samma långa diskussion som toppkandidaterna, men kontrasten mot Japp Peanut Caramel är ändå värd att notera. Standardvarianten behöver inte sälja in sig som en hel dessert. Den bygger på en välbekant godisprofil och landar därför mer som en stabil smak än som ett misslyckat löfte.

Här är det klokt att inte låtsas att videon ger en perfekt komplett totalsiffra för varje kaka. Samtalet rör sig snabbt och vissa betyg sägs tydligare än andra. Det som går att slå fast är att vanlig Japp inte hotar pallen och att den stora peanut-caramel-versionen inte lyckas dra ifrån trots ett mer ambitiöst upplägg.

Daim – 138 poäng för en kombination som fortfarande fungerar

Daim får 70 och 68, totalt 138. Det placerar den strax under Oreo och Mintkrokant men över de flesta salta och lakritsdrivna varianterna. Det är en fullt rimlig position för en smak som nästan fungerar som en bro mellan klassiskt och modernt Marabou. Daim i sig är ett gammalt nordiskt godisnamn, men kombinationen av mjölkchoklad och hårt mandelkrokantkrisp har exakt den texturkontrast som Adam och Anton gång på gång uppskattar i testet.

Daim får ändå inte samma känslomässiga skjuts som Apelsinkrokant eller Frukt & Mandel. Den är god, den fungerar och den ligger högt – men den blir inte en scen. Det är nästan en komplimang i sig. Vissa produkter behöver inte försvaras eller upptäckas på nytt. De gör bara sitt jobb och går vidare.

Helnöt – mer nöt betyder inte automatiskt Schweizernöt-plus

Helnöt landar på 62 och 50, totalt 112. För någon som tycker att hela hasselnötter är det självklara sättet att äta choklad kan det låta brutalt lågt, men betyget visar hur personligt förhållandet till textur är. Hela nötter ger mycket mer tuggmotstånd än finare fördelade nötbitar. Det kan göra en ruta roligare, men också bryta den mjuka Marabou-känslan mer.

Jämfört med Schweizernöts cirka 127 förlorar Helnöt ungefär femton poäng i Matkomas uppställning. Det är ingen enorm avgrund, men tillräckligt för att visa att ”samma råvara fast större” inte nödvändigtvis ger mer uppskattning. För just Adam och Anton verkar balansen mellan choklad och tillsats väga tyngre än hur generöst tillsatsen doserats.

Marabou Mjölkchoklad – när enkelheten blir en känsla

Den vanliga mjölkchokladen skapar en av videons finaste små utvikningar. Ett tydligt betyg som hörs är 75, men viktigare är hur de pratar om den. Utan kex, salt, lakrits, frukt, nötter eller fyllning blir det plötsligt väldigt tydligt vad Marabou-smaken i sig betyder för dem.

De beskriver den i ord som ligger närmare hemma, lugn och enkelhet än traditionell godisrecension. Det finns en liknelse med en dag utan telefon – något odramatiskt som ändå kan vara exakt vad man behöver. Den bilden säger mycket om varför originalprodukter överlever trots att hyllorna fylls med nya samarbeten. Mjölkchoklad behöver inte vinna ett provsmakningstest för att vara referenspunkten som allt annat jämförs mot.

Marabous egen historiesida beskriver hur den nuvarande karaktären på Mjölkchoklad fick sin nya smak 1957. Oavsett hur mycket sortimentet har förändrats sedan dess är det fortfarande den produkten som visuellt och smakmässigt fungerar som baslinje. Det märks tydligt i Matkomas test: många av de andra kakorna bedöms egentligen efter frågan om deras extra ingrediens förbättrar eller stör den grundsmaken.

Drömkrisp – en idé som inte drömmer sig upp på pallen

Drömkrisp är en av de smaker där ett 50-betyg hörs tydligt, medan den fullständiga totalsumman inte blir lika central i samtalet. Det räcker ändå för att förstå riktningen. Den landar inte i samma krispkategori som Biscoff, Mintkrokant eller Daim trots att namnet nästan lovar att texturen ska vara huvudnumret.

Det här är ett bra exempel på att ordet ”krisp” i sig inte förklarar vad som fungerar. Krisp kan komma från hård krokant, kex, puffade element eller andra bitar, och varje variant påverkar både smak och hur snabbt chokladen smälter i munnen. I videon är det framför allt Biscoffs tunna, små kexbitar och Daims mer tydliga hårda kontrast som får en klar funktion. Drömkrisp blir betydligt mer anonym.

Frukt & Mandel – två identiska 77:or räcker till tredjeplats

Frukt & Mandel är den kanske mest symmetriska pallplatsen man kan tänka sig. Båda sätter 77. Totalt 154. Ingen drar den andra uppåt och ingen behöver övertalas. Det är en gemensam bedömning av en smak som blandar mjölkchoklad med russin och mandel – en kombination som på papperet kan låta mindre trendig än nästan allt annat på bordet.

Just därför blir tredjeplatsen så rolig. I samma video finns Oreo, Biscoff, saltkaramell-liknande idéer, hallonlakrits och stora fyllda kakor. Ändå står Frukt & Mandel kvar. Marabous egen produktsida beskriver dessutom varianten som en följeslagare på svenska utflykter och skidresor sedan 1934. Den historiken ska inte användas som bevis för att den smakar bättre, men den hjälper till att förklara varför en enkel russin- och mandelkaka fortfarande kan kännas så omedelbart bekant.

Att Adam och Anton ger exakt samma poäng gör den också till den mest okomplicerade konsensusprodukten i toppskiktet. Biscoff är mer spännande. Apelsinkrokant framkallar starkare känslor. Frukt & Mandel bara står där, gör sitt jobb och samlar ihop 154 poäng.

Det verkliga dramat: nya smaker mot sådant som ”alltid” har funnits

Det är frestande att läsa Matkomas lista som en vanlig ranking, men den mest intressanta frågan är egentligen varför topp tre ser ut som den gör. Biscoff lanserades 2026. Frukt & Mandel har funnits i decennier. Apelsinkrokant är en av de smaker som blivit så normaliserade i Marabou-hyllan att den knappt behöver introduceras. När de tre hamnar högst sida vid sida blir testet en liten berättelse om hur godisnostalgi fungerar.

Nostalgi är inte samma sak som att något automatiskt får höga poäng. Helnöt och Schweizernöt visar det. Båda är välbekanta nötvarianter men ingen når pallen. Original Mjölkchoklad väcker nästan filosofiskt lugn, men den framstår inte som kvällens etta. För att en klassiker ska vinna behöver den både bära minnen och fortfarande ge en tydligt bra smakupplevelse när den står bredvid något nytt.

Apelsinkrokant gör precis det. Frukt & Mandel gör det på ett mindre dramatiskt sätt. Biscoff har däremot motsatt uppgift: den har inga barndomsminnen att luta sig mot i svensk Marabou-form. Den måste skapa reaktionen här och nu. Att den ändå vinner gör att resultatet känns mer trovärdigt än om de bara hade radat upp de smaker som hängt med längst.

Apelsin och choklad har en fördel: smaken känns större än varumärket

När Anton associerar Apelsinkrokant med Romerska bågar pekar han på något som är större än en viss förpackning. Choklad och apelsin är en etablerad kombination i europeiskt godis, bakning och desserter. Det gör att Marabous variant både är specifik och allmän på samma gång. Man kan känna igen själva smakidén även om man inte har köpt just Marabou-kakan på flera år.

Krokanten hjälper dessutom på exakt den punkt som testet gång på gång belönar: textur. Apelsinen står för aromen, krokanten för motståndet och mjölkchokladen för basen. Tre tydliga uppgifter utan att produkten känns som tre separata godissaker som pressats in i samma ruta.

Frukt & Mandel vinner på att inte försöka vara modern

Russin i choklad är knappast det första man skulle välja om uppgiften var att designa en produkt för att bli viral på kortvideo 2026. Och kanske är det precis därför tredjeplatsen känns så sympatisk. Frukt & Mandel har inget behov av att signalera nyhet. Den bygger på en kombination där söt, mjuk torkad frukt möter nötternas fastare textur och chokladens krämighet.

Det kan också förklara varför båda landar på exakt 77. Smaken ger inte samma ”vad är det här?”-reaktion som Biscoff, men den skapar heller ingen större invändning. Det är lätt att fortsätta äta, lätt att förstå varför den finns och svårt att avfärda den som en relik.

Biscoff lyckas för att nyheten känns bekant

Den smartaste egenskapen hos Biscoff-kakan är kanske att den är ny utan att smaka främmande. Lotus Biscoff har en karamelliserad, kryddig kexprofil som redan är väl etablerad långt utanför chokladhyllan. När den läggs i Marabou finns därför ett igenkänningselement redan från första tuggan. Man behöver inte lära sig en ny smakvärld; man får två bekanta saker i en ny kombination.

Precis den logiken lyfte Mondelēz när lanseringen presenterades i januari. Företaget hade redan sett uppmärksamhet kring choklad och Biscoff internationellt och förde konceptet vidare till Marabou. Resultatet i Matkomas video kan förstås inte bevisa vad svenska konsumenter i stort tycker, men det visar hur effektiv kombinationen kan vara på två personer som har ätit väldigt mycket godis framför kamera genom åren.

”Alla smaker” – fast inte riktigt alla: det här saknas i Matkomas test

Det finns ett ögonblick tidigt i videon som räddar hela upplägget från att bli onödigt petigt. Adam förklarar i praktiken att ”alla” betyder de Marabou-kakor han kunde hitta. Han säger också att han kan ha missat sorter. Det är en viktig detalj, för tittaren behöver inte leta särskilt länge i Marabous nuvarande sortiment för att hitta produkter som inte ligger på bordet.

På Marabous officiella svenska produktsida listas i slutet av augusti 2026 ett betydligt bredare fält av chokladkakor. Där finns exempelvis Salta Mandlar, Jordgubb, Cookie Dough, Oreo Sandwich, Salty Crackers TUC, Gräddnougat, Dukat, Vit choklad och Mörk choklad utöver många av sorterna Matkoma faktiskt provar. Dessutom kan butikssortiment, förpackningsstorlekar och tillfälliga varianter skilja sig mellan kedjor och orter.

Det här är inte ett problem med videon. Det är snarare en påminnelse om hur svårt ett ”vi testar allt”-format blir när produkterna finns i flera storlekar, vissa smaker bara syns i vissa butiker och sortimentet förändras över tid. Matkoma har gjort exakt det en vanlig konsument skulle kunna göra: gått till butiker, köpt en stor hög och börjat smaka. Men om de tar tittarnas uppmaning på allvar och gör en uppföljare finns det nu en ganska tydlig checklista.

Salta Mandlar kan bli den mest intressanta uteblivna jämförelsen

Om man utgår från vad Adam och Anton gillar i den här videon är Salta Mandlar nästan den perfekta saknade produkten. De uppskattar sälta i både Havssalt och Fudge & Havssalt. De har tydliga åsikter om nöttextur i Schweizernöt och Helnöt. En kaka som kombinerar de två spåren skulle därför kunna avslöja om deras ideal faktiskt är just salt plus nöt plus mjölkchoklad – eller om balansen återigen blir viktigare än ingredienslistan.

Det är dessutom en produkt som skulle kunna förändra mitten av rankningen snarare än bara skapa ytterligare en bottenplacering. Med Havssalt och Fudge & Havssalt båda på 131 finns redan ett tydligt riktmärke. Schweizernöt ligger runt 127. Om Salta Mandlar skulle slå 145 börjar den plötsligt hota Mintkrokant och Oreo. Om den hamnar runt 110 skulle det i stället stärka tesen att varje extra komponent måste motivera sin plats.

Cookie Dough har ett problem redan innan första tuggan: Biscoff satte ribban

Cookie Dough är på sätt och vis den mest otacksamma smaken att spara till en eventuell del två. Efter Biscoffs seger kommer varje kak- eller degbaserad variant att jämföras med 88 och 91. Det räcker inte längre att ge chokladen en annan textur. Den måste göra det lika snyggt.

Samtidigt är Cookie Dough en helt annan typ av idé än Biscoff. Biscoff bygger på torra, krispiga karamelliserade kexbitar. Cookie dough förknippas snarare med mjukhet, smörighet och en lite rå kakdegskänsla. För tittaren vore det en perfekt jämförelse: föredrar Adam och Anton när choklad får mer krisp, eller kan en mjukare fyllighet nå samma nivå?

Jordgubb skulle ge Frukt & Mandel en helt annan typ av fruktmotstånd

Frukt & Mandel hamnar trea, men det betyder inte att Matkoma generellt älskar frukt i choklad. Lakrits, Hallon & Caramel får bara 108. Skillnaden kan bero på allt från lakritsens dominans till karamellens sötma eller hur tydligt bärsmaken märks. Just därför hade Jordgubb varit en renare kontrollpunkt. Där kan frukten bedömas utan lakrits och utan russinens speciella textur.

Det skulle också vara en intressant generationsfråga. Frukt & Mandel bär på väldigt lång historik och förknippas med utflykter, fika och klassisk svensk choklad. Jordgubb presenteras på Marabous sajt mer som en lekfull, somrig smak. Om båda ställs bredvid varandra kan nostalgi och omedelbar smakpreferens skiljas åt på ett tydligare sätt.

Oreo Sandwich skulle kunna avgöra vilket Oreo-format som faktiskt fungerar bäst

Matkoma ger oss redan en ovanligt tydlig Oreo-duell. Big Taste Oreo Filled hamnar på cirka 103. Standard-Oreo landar runt 140. Men Marabous nuvarande sortiment innehåller också Oreo Sandwich. Därmed finns möjlighet till en tredje datapunkt i den mest konkreta produktjämförelsen från videon.

Det fina med en sådan jämförelse är att den inte kräver några stora teorier. Alla tre använder Oreo-namnet, men i olika format och proportioner. Om Oreo Sandwich skulle hamna nära 140 talar det för att den stora fyllda konstruktionen är problemet. Om den sjunker mot 100 blir standardkakan i stället den tydliga sweet spot som lyckas få rätt mängd kex och fyllning.

TUC Salty Crackers är nästan skräddarsydd för deras smakdiskussion

TUC låter kanske som den mest udda uteblivna varianten, men rent strukturellt passar den perfekt in i testets mönster. De gillar salt när det bryter sötman. De gillar krisp när bitarna inte gör chokladen för tung. En salt cracker i mjölkchoklad kombinerar exakt de två egenskaperna.

Frågan är om den också korsar en gräns där chokladen börjar kännas mer som snacks än godis. Det är den typen av subjektiv detalj som Matkoma är bra på att fånga eftersom de sällan nöjer sig med ”god” eller ”inte god”. De pratar om när man skulle vilja äta produkten, hur många bitar som känns rimliga och vilken annan produkt den påminner om. TUC skulle nästan garanterat skapa just den sortens diskussion.

Marabou 2026: därför är Biscoff-segern extra väl tajmad

Biscoff är inte bara ”en ny smak” i abstrakt mening. Den lanserades i Sverige i början av 2026 och är en del av en större internationell strategi där Lotus Biscoff kombineras med flera chokladvarumärken inom Mondelēz. I den svenska lanseringen betonades att liknande produkter redan hade fått uppmärksamhet tillsammans med Milka och Cadbury. Marabou-versionen blev nästa steg.

Lanseringsspråket var förstås reklammässigt entusiastiskt, men de konkreta detaljerna är relevanta: Mondelēz presenterade Marabou Biscoff den 13 januari 2026 och beskrev produkten som mjölkchoklad med Biscoffs karamelliserade och spröda kexprofil. Företaget hänvisade samtidigt till den internationella uppmärksamheten kring kombinationen choklad och Biscoff.

När Matkoma provar den drygt sju månader senare är den därför i ett intressant mellanläge. Den är inte längre en lanseringsprodukt som bara några få lyckats hitta, men den är heller inte en decenniegammal självklarhet. Den har hunnit bli tillräckligt vanlig för att kunna stå på samma bord som Mjölkchoklad och Schweizernöt utan en särskild ”nyhet!”-ceremoni. Samtidigt är den fortfarande tillräckligt färsk för att vinsten ska kännas som ett faktiskt skifte.

Mondelēz säger att Biscoff tog marknadsandel snabbt

I samband med företagets rapportering senare under 2026 beskrev Mondelēz Biscoff-plattformen som en stark del av innovationsarbetet i Europa. Marabou Biscoff lyftes specifikt fram med uppgiften att produkten hade nått omkring sju procents marknadsandel i det svenska tablet-segmentet inom veckor efter lansering. Det är en företagsuppgift, inte en oberoende smakdom, men den är relevant för sammanhanget: vinnaren i Matkomas video tycks också ha varit en ovanligt snabb kommersiell nykomling.

Det betyder inte att Biscoff kommer att bli nästa Apelsinkrokant och finnas kvar i decennier. Nyhetsvärde, distribution och marknadsföring kan ge en produkt en stark start utan att säkra långsiktig status. Det Matkoma bidrar med är snarare en första enkel fråga: när man plockar bort kampanjen och faktiskt sitter med chokladen i handen – vill man fortsätta äta den? För Adam och Anton är svaret tydligt ja.

Biscoff har redan tagit sig in i det ordinarie produktlandskapet

I slutet av augusti ligger Biscoff inte gömd på en kampanjsida. Den finns bland Marabous vanliga chokladkakor och erbjuds i två storlekar. Den fanns också med i företagets svenska sommarkampanj 2026 tillsammans med ett stort antal etablerade varianter. Det är små signaler, men de visar att produkten behandlas som en del av det löpande sortimentet snarare än som ett engångsexperiment.

Det är precis den typen av statusförändring som gör smaktester roliga att återvända till. Om Matkoma gör samma video 2028 kan Biscoff antingen vara en självklar referenspunkt eller en produkt tittarna knappt minns. Deras 2026-video fångar ögonblicket när det fortfarande är öppet.

Från Sundbyberg till 2026: den korta Marabou-bakgrunden som faktiskt behövs här

Det går att skriva väldigt långt om Marabous historia, men för att förstå Matkomas test behövs egentligen bara några nyckelpunkter. Varumärket etablerades 1916 som ett svenskt bolag med koppling till norska Freia. Chokladproduktionen i fabriken i Sundbyberg kom i gång 1919. Under de följande decennierna växte sortimentet och flera produkter som fortfarande känns välbekanta i Sverige skapades eller utvecklades.

På Marabous historiesida anges att Mjölkchoklad fick sin nya karakteristiska smak 1957. Det är en relevant detalj i just den här artikeln eftersom nästan varje kaka Adam och Anton provar fortfarande bygger på samma grundidé: den välkända mjölkchokladen plus ett eller flera tillägg.

Marabou ingår i dag i Mondelēz International och den svenska verksamheten är knuten till fabriken i Upplands Väsby. Under 2026 har företaget dessutom uppmärksammat att fabriken där fyller 50 år. Det är en kul tidsmarkör: samma år som fabriken firar ett halvt sekel i Upplands Väsby kommer en ny Biscoff-kaka och slår de äldre favoriterna i ett YouTube-test.

Frukt & Mandel visar varför ålder fortfarande spelar roll

Marabou skriver att Frukt & Mandel har följt med svenskar på utflykter och skidresor sedan 1934. En sådan formulering är naturligtvis företagets egen nostalgiska presentation, men årtalet ger en konkret känsla för hur länge smaken har hunnit byggas in i vardagskulturen. När Adam och Anton ger den varsin 77:a bedömer de därför inte bara en ny blandning av russin, mandel och choklad. De möter en produkt som varit tillgänglig långt före deras egen födelse.

Det gör inte betyget mindre personligt. Snarare förklarar det varför en relativt enkel smak kan ha en annan tyngd än en nylansering. Man har hunnit se förpackningen hos mor- och farföräldrar, i kiosker, på utflykter och i blandade godissammanhang. När den sedan faktiskt fortfarande smakar bra får nostalgivärdet fäste i något konkret.

Klassikerstatus skyddar inte mot ett medelbetyg

Det fina med videon är att Adam och Anton inte låter historiken bestämma listan. Schweizernöt och Helnöt får respektabla men långt ifrån vinnande poäng. Originalet väcker starka associationer men toppar inte. Det är viktigt, för annars skulle hela testet bara bli en omröstning om vilken förpackning de minns bäst.

I stället fungerar ålder mer som en extra dimension. När en gammal smak är riktigt bra blir den svår att slå eftersom den både smakar och känns. När den bara är okej räcker inte nostalgibonusen. Det är sannolikt därför Apelsinkrokant kommer så nära Biscoff medan Helnöt stannar på 112.

Varför just Matkoma passar så bra för ett test som det här

För en ny tittare kan videon se ut som ett ganska rakt koncept: två personer äter choklad och sätter siffror. För den som har följt kanalen ett tag är det snarare en destillation av det Matkoma gjort sedan mitten av 2010-talet. Adam och Anton har byggt en stor del av kanalens identitet kring mat som social situation. Det kan vara extrema mängder, restaurangbesök, nyhetstester, jämförelser, topplistor eller vardagliga produkter som plötsligt får oproportionerligt mycket analys.

Bakgrunden går tillbaka till 2016, då kanalen startades som ett projekt på skoj. I äldre intervjumaterial har de berättat att de gick i samma teknikklass och att det som började som något lustfyllt senare blev heltidsarbete. Drygt ett decennium efter starten har Matkoma på YouTube vuxit till omkring 385 000 prenumeranter och över 200 miljoner sammanlagda visningar enligt tredjepartsstatistik från slutet av augusti 2026. Den exakta siffran förändras förstås löpande, men storleksordningen säger något om hur länge formatet fungerat.

Det mest intressanta är ändå inte räckvidden. Det är att en Marabou-ranking 2026 inte känns som ett sidospår. Den sitter mitt i kanalens DNA. När de säger att de ska smaka allt de fått tag på behöver tittaren ingen lång regelgenomgång. Man vet ungefär vad som väntar: de kommer att börja enkelt, prata bort sig, hitta oväntade detaljer, bli oense om någon produkt och till slut skapa en topplista som är mycket mer subjektiv än rubriken låter.

De gjorde ett stort chokladtest redan 2021

Det finns dessutom en direkt föregångare. I januari 2021 publicerade Matkoma videon ”DET STORA CHOKLADTESTET! – Vilken vinner?”. Då var idén bredare: de köpte chokladbars de fick tag på, rangordnade dem och försökte komma fram till den bästa. Fem och ett halvt år senare är Marabou-videon mer varumärkesspecifik, men grundmekaniken är densamma.

Det gör den nya videon roligare att läsa som en fortsättning snarare än som en fristående trend. Matkoma har inte plötsligt upptäckt smakrankningar för att Biscoff råkar vara nytt. De har återvänt till samma typ av fråga många gånger: om man lägger produkter som normalt köps en och en bredvid varandra, vad händer med ens favorit när den faktiskt måste konkurrera direkt?

Det är en förvånansvärt effektiv metod för att rubba gamla preferenser. En chokladkaka man alltid tyckt är ”god” kan plötsligt kännas ganska platt efter en produkt med mer sälta eller bättre krisp. En nyhet man aldrig hade köpt kan bli självklar när man provar den i samma sittning som tio andra. Och en klassiker kan påminna en om varför den överlevt. Den mekaniken är hela motorn i 2026-testet.

Godis- och snacksnyheter är redan ett återkommande spår

I februari 2024 gjorde de ”Testar godis & snacksnyheter 2024!”, där nya produkter i butik stod i centrum. Den videotypen placerar Marabou-testet i ett bredare sammanhang. Adam och Anton testar inte bara restauranger eller extrema maträtter; de följer också den svenska dagligvaruhyllans små förändringar.

Det är i de videorna man märker hur mycket vardagskunskap som har byggts upp genom repetition. När någon av dem säger att en produkt påminner om en tidigare variant eller känns som en annan bar behöver de inte låta som professionella sensoriker. De har helt enkelt hunnit äta väldigt många jämförbara produkter framför samma kamera. Det ger en sorts intern referensbank som publiken känner igen.

Och bara några månader före Marabou-videon testade de vårens nyheter

I maj 2026 publicerade kanalen ”TESTAR VÅRENS NYHETER 2026!”. Där går de igenom nya produkter från butik och menyer, ännu ett tecken på att nyhetsprovningar är en aktiv del av kanalens nuvarande rytm och inte bara ett gammalt arkivformat.

Det är relevant eftersom Biscoff i Marabou-videon befinner sig mitt emellan ”nyhet” och ”etablerad smak”. De behöver inte behandla den som ett pressutskick eller en första reaktion. Den har funnits tillräckligt länge för att kunna bedömas på samma villkor som resten. Resultatet blir därför mer intressant än ett rent lanseringstest där nyhetskänslan riskerar att dominera.

Pratkoma gör att små sidospår känns helt naturliga

Adam och Anton har också ett längre samtalsformat i podcasten Pratkoma, tillsammans med Adrian Bladkvist. I slutet av augusti 2026 ligger podden på över 150 avsnitt. Det säger något om varför de är bekväma med att låta ett enkelt chokladtest glida över i associationer om barndom, andra godissorter, produktnamn och vad de skulle sakna om något försvann.

De behöver inte hålla sig till ett strikt ”tugga – poäng – nästa”-schema. Samtalet är en stor del av underhållningen. Faktum är att Pratkoma redan hade ett avsnitt med titeln ”Maraboubluffen & Sveriges bästa pizza” i mars 2026, vilket åtminstone visar att varumärket redan rört sig genom deras övriga innehåll samma år. Marabou är alltså inte ett främmande ämne som plockats upp enbart för en sökbar YouTube-rubrik.

Poängsystemet är enkelt – men det skapar några oväntat bra jämförelser

En hundragradig skala låter nästan överdrivet exakt för choklad. Vad är egentligen den objektiva skillnaden mellan 68 och 70? Ingenting. Men för videon fungerar skalan eftersom den tvingar fram relativa val. Om Anton precis har gett Mintkrokant 70 måste nästa produkt kännas tydligt bättre för att få 80. Om Adam har lagt Caramello på 76 blir det svårare att slentrianmässigt ge en gammal favorit 90 bara för att han känner igen den.

Därför känns också revideringen av Biscoff-betyget sund. När ett första 91 justeras till 88 visar det att skalan inte är huggen i sten. Poängen är ett sätt att organisera en känsla medan testet pågår, inte ett laboratorieresultat. För tittaren är det mycket mer intressant att förstå resonemanget än att låtsas att tre poäng går att mäta objektivt.

Två identiska 77:or säger mer än en ensam 95:a

Frukt & Mandels 77 + 77 är ett bra exempel. Ingen av dem är extatisk, men båda tycker nästan exakt lika mycket om den. Det skapar en robust tredjeplats. Om en produkt i stället får 95 av den ena och 55 av den andra kan totalsumman bli lika hög, men berättelsen blir helt annorlunda. Då är produkten polariserande snarare än gemensamt uppskattad.

Biscoff har både hög nivå och konsensus. 88 och 91 ligger så nära varandra att vinsten känns gemensam. Apelsinkrokant har större spridning, 80 och 90, men båda ligger ändå högt. Det är därför topp tre känns stabil även om hela poängsystemet är subjektivt.

De dubbla 131:orna är nästan ännu roligare

Fudge & Havssalt och vanlig Havssalt hamnar båda på 131. Det är en liten detalj som lätt försvinner bakom topp tre, men den ger ett oväntat tydligt svar på en produktfråga: i just deras smaktest tillför fudgen ingen total poängvinst alls. Den ena testaren gillar den ena varianten mer, den andra kompenserar åt andra hållet, och summan blir identisk.

Det är precis sådant ett stort jämförande test kan visa på ett sätt som en vanlig recension inte kan. Om Matkoma bara hade testat Fudge & Havssalt hade 131 varit ett tal utan sammanhang. När Havssalt står bredvid får siffran en betydelse: den mer komplicerade produkten har inte automatiskt ett övertag.

Oreo-duellen visar samma sak med ännu större marginal

Skillnaden mellan Oreo Filled och vanliga Oreo är runt 37 poäng i totalsumma. Där är budskapet ännu tydligare. Det stora fyllda formatet kan se mer generöst ut, men Adam och Anton föredrar den enklare integrationen. Om man försöker hitta en röd tråd i hela videon är det kanske den viktigaste: extra ingredienser måste ha en funktion, inte bara finnas där.

Biscoff vinner därför inte trots att den är relativt enkel. Den vinner sannolikt delvis för att den är det. Kexbitarna ger crunch och en karamelliserad krydda, men de lämnar fortfarande plats för Marabou-chokladen. I de svagare Big Taste-varianterna blir själva konstruktionen en större del av upplevelsen än grundsmaken.

Textur är kvällens hemliga huvudperson

Om man bara tittar på smaknamnen kan videon verka handla om apelsin mot mint, lakrits mot karamell och nötter mot kex. Men lyssnar man på hur Adam och Anton argumenterar dyker samma sak upp gång på gång: hur chokladen känns att tugga. Krisp, stora bitar, hela nötter, fyllning, små kexfragment och mjukare komponenter påverkar betygen minst lika mycket som aromerna.

Det är logiskt. Marabous bas i de flesta testade kakor är mjuk och snabbsmältande mjölkchoklad. Varje tillsats förändrar därför inte bara smaken utan också hur länge en tugga tar, hur jämnt chokladen smälter och om man möter hårda eller sega element. En liten mängd krokant kan göra varje ruta livligare. En stor fyllning kan få samma ruta att kännas tung efter två tuggor.

Små Biscoff-bitar gör stor skillnad

Adam fastnar specifikt för att Biscoff-bitarna är små. Det är en konkret observation som förklarar mycket av slutresultatet. Små bitar kan ge crunch i nästan varje tugga utan att en enskild tugga domineras av ett stort torrt kex. Det gör att man fortfarande upplever choklad först och kex som ett lager ovanpå.

Jämför det med hela nötter. I Helnöt kan en ruta innehålla en stor, fast kärna som tar över både tuggmotstånd och smak. För den som älskar hasselnöt är det en fördel. För den som vill ha en jämn chokladupplevelse kan samma sak dra ned betyget. Matkomas resultat tyder på att de båda lutar åt det senare hållet.

Krokant fungerar när den bryter – inte när den tar över

Mintkrokant och Apelsinkrokant hamnar båda högt. Daim hamnar också stabilt på 138. Gemensamt för dem är ett hårdare krisp som bryter mot mjölkchokladens mjukhet. Men ingen av produkterna är byggd som en tjock fylld dessertkaka. Texturen är integrerad snarare än staplad.

Det betyder inte att krisp automatiskt vinner. Drömkrisp når inte samma höjd. Det visar återigen att ordet på förpackningen inte räcker. Typen av krisp, mängden och hur smaken runt omkring fungerar avgör om kontrasten känns elegant eller mest som ytterligare en ingrediens.

Om man delar Matkomas lista i smaknivåer blir mönstret ännu tydligare

En rak förstaplats är enkel att förstå, men resten av siffrorna blir mer användbara om man ser dem som nivåer snarare än en millimeterexakt ordning. Skillnaden mellan 128 och 131 är i praktiken minimal. Skillnaden mellan 103 och 179 är däremot enorm. När kakorna grupperas efter hur starkt Adam och Anton reagerar på dem framträder fyra ganska naturliga skikt.

Toppskiktet: Biscoff, Apelsinkrokant och Frukt & Mandel

Överst finns de tre som faktiskt blir pallplatser. Biscoff på 179, Apelsinkrokant på 170 och Frukt & Mandel på 154. Det är ett ganska stort hopp från Frukt & Mandel ned till Mintkrokants 145. Ännu viktigare är att de tre högsta får olika typer av beröm. Biscoff känns ny och ovanligt välbalanserad. Apelsinkrokant väcker känslan av att vara omistlig. Frukt & Mandel får två identiska, stabila betyg.

För tittaren betyder det att topp tre inte behöver läsas som tre versioner av samma smakideal. Om du avskyr russin kan du ignorera tredjeplatsen. Om mint är din favorit kan Mintkrokant fortfarande vara det självklara valet trots fjärdeplatsen. Listan säger framför allt att de här tre är de produkter där båda testarna hittar minst att invända mot i relation till hur mycket de gillar helheten.

Övre mitten: Mintkrokant, Oreo, Daim och Caramello

Mellan 136 och 145 finns en grupp som är riktigt stark utan att nå finalkänslan. Mintkrokant på 145, Oreo runt 140, Daim på 138 och Caramello på 136. Det är kanske den mest intressanta delen av listan för den som faktiskt ska välja en chokladkaka i butik, eftersom alla fyra har en tydlig identitet men är mer beroende av personlig smak.

Mintkrokant kräver att du gillar mint. Oreo kräver att du gillar kex- och vaniljprofilen. Daim bygger på hård krokant. Caramello är för den som dras åt karamelliserad sötma. Matkomas siffror visar att ingen av dem är en dålig kompromiss, men de har inte samma breda gemensamma träff som topp tre.

Mitten: de salta smakerna, Black Saltlakrits och Schweizernöt

Runt 127–131 samlas Fudge & Havssalt, Havssalt, Black Saltlakrits och Schweizernöt. Det är ett märkligt sällskap om man bara läser produktnamnen, men poängmässigt är de nästan jämbördiga. Skillnaden ligger i vilken sorts kontrast man vill ha till mjölkchokladen: salt karamellighet, ren sälta, lakritsbett eller nötighet.

Den här gruppen visar varför totalsummor inte får bli en falsk vetenskap. En person som älskar salt lakrits kan enkelt tycka att Black Saltlakrits är bäst av alla. En person som vill ha något traditionellt väljer Schweizernöt. Adam och Antons test säger inte att de smakar nästan likadant – bara att de två testarna sammantaget uppskattar dem ungefär lika mycket.

Nedre mitten: Helnöt och Japp Peanut Caramel

Helnöt och Japp Peanut Caramel landar båda på 112. Det är en snygg men nästan komisk jämförelse: den ena är en mycket enkel nötchoklad, den andra är en maxad Big Taste-kaka med flera lager. Ändå kommer de ut på exakt samma totalsumma.

Här blir Matkomas balansspår tydligare än någon annanstans. Helnöt kan tappa poäng för att de hela nötterna tar över texturen. Japp Peanut Caramel kan tappa poäng för att för många komponenter slåss om samma tugga. Två motsatta problem leder till samma resultat.

Längst ned bland de tydliga totalsummorna: Lakrits, Hallon & Caramel och Oreo Filled

Lakrits, Hallon & Caramel på 108 och Big Taste Oreo Filled på 103 hamnar längst ned bland de kakor där båda siffrorna framgår tydligt. Det betyder inte att de är objektivt dåliga. Däremot är de produkter där minst en av testarna tydligt tappar intresset. Oreo Filled får kvällens kanske mest brutala enskilda 38:a, medan lakrits-hallon-kakan får en 48:a.

Båda produkternas namn skapar dessutom höga förväntningar. ”Filled” signalerar mycket innehåll. ”Lakrits, Hallon & Caramel” lovar tre tydliga smaklager. När helheten inte klickar finns fler saker att skylla på, och det hörs i diskussionen.

Vilken Marabou passar dig bäst om du utgår från Matkomas test?

Man behöver inte dela Adam och Antons vinnare för att få något ur videon. Tvärtom går deras kommentarer att använda som en liten smakguide. Välj den beskrivning som ligger närmast det du själv brukar gilla, och rankningen blir betydligt mer relevant än om du bara köper ettan.

Du vill ha krisp men fortfarande tydlig mjölkchoklad: börja med Biscoff

Biscoff är det mest uppenbara valet för den som gillar kex i choklad men tycker att stora fyllda kakor blir för tunga. Det är just proportionerna Adam och Anton reagerar på. Små kexbitar ger textur utan att göra varje tugga till en hel kaka inuti chokladkakan.

Den karamelliserade Biscoff-smaken innebär också att profilen ligger nära kola, krydda och rostad sötma snarare än ren vaniljfyllning. Om du redan brukar gilla Lotus Biscoff är Matkomas förstaplats därför mindre överraskande. Om du däremot inte gillar den kryddiga kexprofilen är 179 poäng inget argument som kan ändra din egen tunga.

Du vill ha en klassiker med tydlig arom: Apelsinkrokant

Apelsinkrokant passar den som vill att chokladen ska smaka mer än bara sött men ändå inte kännas modern eller experimentell. Apelsinaromen bryter igenom tydligt, krokanten ger tuggmotstånd och helheten är så etablerad att den nästan fungerar som en egen kategori.

Det är dessutom den sort som får det starkaste ”den här måste få finnas kvar”-försvaret i videon. Om du värderar återköpskänsla högre än nyhet är tvåan kanske den egentliga vinnaren för dig.

Du gillar russin och nötter: Frukt & Mandel behöver ingen ny pitch

Här är valet nästan binärt. Tycker du om russin i choklad kommer 77 + 77 sannolikt kännas rimligt eller lågt. Tycker du inte om russin kommer tredjeplatsen kännas fullständigt obegriplig. Det är en produkt där själva ingredienspreferensen väger så tungt att Matkomas placering mest fungerar som bevis på att klassikern fortfarande kan stå mot nyheterna.

Du älskar mintchoklad: Mintkrokant är testets underskattade fyr

145 poäng är nära pallen. För en mintälskare är det lätt att argumentera för att Mintkrokant är minst lika relevant som Frukt & Mandel. Den har en tydlig, sval arom och krokantens textur gör att den inte bara blir mjölkchoklad med mintsmak.

Men just mint gör också att den har ett lägre tak i en tvåpersonsranking. Om någon är det minsta tveksam till kombinationen kommer snittet ned. Att den ändå når 145 visar att båda faktiskt tycker att den fungerar.

Du vill ha kex men inte Biscoff: vanliga Oreo är säkrare än Filled

Den mest praktiska köprekommendationen i hela videon är kanske inte ettan utan jämförelsen mellan Oreo-formaten. Om valet står mellan standard-Oreo och den stora Oreo Filled tycker Adam och Anton sammantaget betydligt bättre om den vanliga kakan.

Det betyder förstås inte att du gör fel om du vill ha mycket fyllning. Men om du har samma preferens som testarna – choklad först, extra textur därefter – pekar siffrorna väldigt tydligt mot standardvarianten.

Du vill ha salt mot sötman: Havssalt är lika starkt som Fudge & Havssalt

Här behöver du inte låta ett längre namn styra. Båda hamnar på 131. Om du gillar fudge kan den varianten vara roligare, men Matkomas totalsumma ger ingen anledning att se den som ett självklart steg upp. Ren Havssalt gör samma jobb poängmässigt med ett enklare uttryck.

Du gillar lakrits mer än bär: Black Saltlakrits är det tydliga valet

Black Saltlakrits slår Lakrits, Hallon & Caramel med tjugo poäng. För den som vill att lakritsen ska vara huvudnumret är det en logisk skillnad. Den fruktigare varianten har fler lager men också fler möjligheter att kännas spretig.

Om du däremot främst gillar hallonlakritsgodis kan de här siffrorna vara helt irrelevanta. Matkoma rankar hur kombinationerna fungerar för dem, inte vilken produkt som bäst efterliknar en viss godispåse.

Du vill egentligen bara ha ”Marabou”: välj originalet utan dåligt samvete

Original Mjölkchoklad är inte testets etta, men Adam och Antons sätt att prata om den är ett bra försvar för att strunta i listan. Ibland är frånvaron av extra ingredienser själva poängen. Om du köper choklad för den specifika Marabou-smaken finns det ingen anledning att välja en mer avancerad variant bara för att den fått ett högre YouTube-betyg.

Det är den kanske mest vuxna slutsatsen ett stort godistest kan landa i: favoriten behöver inte vara den som vinner när man äter arton sorter i följd. Den kan vara den man faktiskt vill ha en vanlig fredagskväll. Och det är trots allt ett betydligt mer realistiskt smakprov än en maratonsittning med hela chokladhyllan.

Om Matkoma gör del två – så kan ett verkligt ”alla smaker”-test bli ännu bättre

Adam och Anton avslutar inte med att låtsas att uppdraget är slutfört för alltid. De öppnar i stället för en version där de går mer systematiskt till väga och verkligen försöker samla samtliga produkter. Det är en ovanligt tacksam fortsättning eftersom den första videon redan har skapat både en vinnare och flera tydliga jämförelser. En del två behöver inte börja från noll. Den kan utmana resultatet.

Det viktigaste vore egentligen inte att göra testet ”vetenskapligt”. Det skulle förstöra en del av charmen. Däremot kan några enkla regler göra resultatet lättare att följa och samtidigt ge fansen mer att diskutera.

1. Börja med en officiell sortimentslista – men lås ett datum

Det går nästan inte att säga ”alla Marabou” utan att samtidigt säga när listan gäller. Produkter lanseras, byter storlek, försvinner och kan vara olika lätta att hitta beroende på butik. En enkel lösning vore därför att använda Marabous svenska produktsida som startpunkt och skriva ned sortimentet ett visst datum. Då vet tittaren exakt vad ”alla” betyder i den videon.

Det skulle också minska kommentarsfältets oundvikliga ”ni glömde…”-lista. Om någon smak inte går att köpa kan de säga det. Om en specialvariant bara finns i vissa butiker kan den markeras separat. Transparensen räcker; Matkoma behöver inte förvandla köksbordet till en revisionsbyrå.

2. Håll 90–160 grams chokladkakor i en huvudklass

En av de knepigare sakerna i första videon är Big Taste-kakorna. De är större, fyllda och konstruerade på ett annat sätt än standardkakorna. Det är inte fel att jämföra dem – tvärtom ger Oreo-duellen ett av testets bästa resultat – men det vore intressant att skilja på huvudrankningen och en separat Big Taste-duell.

Då skulle standardkakorna kunna konkurrera på ungefär samma premisser, medan de stora fyllda varianterna får slåss mot varandra. Om Oreo Filled då fortfarande hamnar längst ned går det inte lika lätt att skylla på formatet. Om Japp Peanut Caramel plötsligt vinner Big Taste-gruppen får den en mer rättvis roll än som 112-poängare mitt bland tunnare kakor.

3. Behåll individuella poäng innan de pratar för länge med varandra

En del av Matkomas charm är att Adam och Anton påverkar varandra i samtalet. Men just för topplistan vore det kul om båda skrev ned sin första siffra innan diskussionen. Sedan kan de prata fritt och till och med ändra betyget, precis som i Biscoff-fallet.

Det skulle ge två datapunkter: spontankänslan och slutbetyget. En produkt som börjar på 55 men pratas upp till 70 är intressant av andra skäl än en som får 85 direkt men sjunker när de tänker efter. För en kanal som lever på samtalet vore det extra material, inte en begränsning.

4. Lägg in vatten och några neutrala pauser

Efter många söta produkter i rad förändras smakupplevelsen. Det behöver inte bli en stor vetenskaplig diskussion för att vara relevant. Ett glas vatten och korta pauser mellan grupper av produkter skulle göra det lättare att känna skillnad när de kommer till de sista kakorna. Det är särskilt viktigt om en framtida video faktiskt innehåller hela det officiella sortimentet och därmed blir ännu längre.

Samtidigt ska man inte överkorrigera. Den smått absurda mättnaden är också en del av Matkoma. Att se entusiasmen gå från ”det här är fantastiskt” till ”jag vill aldrig se choklad igen” är nästan inbyggt i kanalnamnet.

5. Låt topp fem mötas en gång till i en final

Det mest spännande tillägget vore en finalprovning. När alla smaker har fått sina första poäng kan topp fem komma tillbaka i små bitar. Då får Adam och Anton känna efter om den tidiga favoriten fortfarande står sig efter hela fältet.

Biscoff skulle vara särskilt intressant att utsätta för den prövningen. En ny smak kan gynnas av överraskning. Om den fortfarande slår Apelsinkrokant när båda provas igen på slutet vore vinsten ännu mer övertygande. Om klassikern tar revansch får videon i stället en perfekt finalvändning.

Biscoff mot Oreo: två kexsamarbeten, två helt olika resultat

Biscoff och Oreo är på ytan ganska lika strategier. Ta ett extremt välkänt kexvarumärke, kombinera det med mjölkchoklad och låt igenkänningen göra en del av jobbet. Men Matkomas test visar att samarbeten inte går att bedöma som logotyper. Hur kexet används är viktigare än vilket namn som står på paketet.

Vanliga Oreo når omkring 140 och är alltså en stark produkt i deras ranking. Oreo Filled sjunker till 103. Biscoff når 179. Samma grundkategori spänner därmed över nästan hela den tydliga poänglistan.

Oreo har en tydligare vanilj- och kakaoprofil

Oreo består i sin klassiska form av mörka kakaokex och en söt vaniljliknande fyllning. När den smaken flyttar in i mjölkchoklad uppstår flera kontraster samtidigt: ljus choklad mot mörkare kex, mjuk choklad mot sprött kex och chokladsötma mot fyllningens ännu tydligare sötma. Det kan bli väldigt gott, men det finns också fler delar som kan konkurrera med varandra.

I standardkakan verkar balansen fungera tillräckligt bra för cirka 70 poäng vardera. I Filled-formatet blir fyllningen och storleken mer dominerande och den ena testaren går ned till 38. Det är en brutal illustration av hur samma varumärkessamarbete kan upplevas helt olika beroende på arkitekturen.

Biscoff ligger smakmässigt närmare karamellen i mjölkchoklad

Biscoffs karamelliserade kexprofil smälter på ett annat sätt in i Marabous söta bas. Det finns kryddighet och rostad smak, men inte samma mörka kakaokontrast eller tydliga vaniljfyllning. Resultatet kan därför kännas mer som att mjölkchokladen fått extra djup och crunch än att två separata godisprodukter möts.

Det är naturligtvis en tolkning av varför Adam och Anton reagerar som de gör, inte en universell sensorisk lag. Men deras egna kommentarer om de små kexbitarna passar väldigt bra med den förklaringen. Biscoff känns integrerad. Oreo Filled känns konstruerad.

Det är därför Oreo fortfarande kan vara någons favorit

Att Biscoff vinner betyder inte att den är ”bättre kex” i någon allmän mening. Den som älskar Oreos mörka kakaosmak eller krämfyllning får något annat där. Matkomas resultat handlar om hur kexen fungerar tillsammans med Marabou i just de format som testas.

Det fina är att videon därför ger en mer specifik slutsats än en vanlig topplista: om du gillar ett jämnt, småkrispigt tillskott verkar Biscoff ligga närmare deras ideal. Om du vill känna en tydlig Oreo-identitet är standard-Oreo fortfarande högt rankad. Om du vill ha maximal fyllning får du däremot acceptera att Adam och Anton inte är med dig.

Varför de stora Big Taste-kakorna får så svårt i just den här sittningen

Big Taste är byggt för att vara mycket. Formatet är större, fyllningarna tydligare och produktnamnen signalerar ofta flera lager. Det kan vara exakt rätt när man vill dela en dessertlik chokladkaka. Men i ett långt jämförande test får formatet en nackdel som kanske inte märks när man äter produkten ensam.

Efter många smakprov blir tyngd ett problem. En tunnare ruta med små bitar går att bedöma snabbt och lämnar mindre efter sig. En fylld ruta kan dominera munnen längre, kännas sötare och göra nästa produkt svårare att möta med samma entusiasm. Matkoma kommenterar inte detta som en formell metodfråga, men deras poäng antyder att lättare balans gynnas.

Oreo Filled: när 38 poäng blir ett varningstecken

En enskild 38:a är så låg i relation till resten att den inte bara kan förklaras med att produkten är ”lite mindre god”. Något med helheten träffar helt fel för den testaren. Därför blir totalsumman på 103 mer talande än om båda hade satt 51–52. Produkten polariserar dem.

I en del två vore det kul att se om den siffran står sig när Oreo Filled provas tidigare eller senare i ordningen. Om 38 återkommer är domen tydlig. Om den stiger kraftigt kan mättnad och ordningsföljd ha spelat större roll än videon kan visa.

Japp Peanut Caramel: förväntningarna gör fallet större

60 och 52 är inte katastrof. Men när ingredienslistan antyder jordnötter, karamell och Japp i en stor Marabou-kaka känns 112 ändå lågt. Produkten förlorar inte bara mot topp tre; den förlorar också mot betydligt enklare Havssalt och Schweizernöt.

Det är här deras Snickers-association blir central. Om en produkt påminner om en annan mycket etablerad jordnöts- och karamellbar blir jämförelsen omedelbar. Då måste Marabou-versionen antingen erbjuda något tydligt extra eller kännas som en sämre variant av en smak man redan känner. Adam och Antons poäng tyder på att den inte riktigt hittar en egen överlägsen position.

De bästa ögonblicken handlar egentligen inte om siffrorna

Om man bara tar med topplistan försvinner en stor del av varför videon fungerar. Ett Matkoma-test lever på de ögonblick där en produkt drar fram en kommentar som är mycket mer avslöjande än ”gott”. I Marabou-videon händer det flera gånger. Någon smak blir en barndomsassociation. En annan känns som något man skulle sakna om den försvann. Originalet får dem att prata om lugn. Och den nya Biscoff-kakan får ett spontant krispberöm som nästan omedelbart placerar den över produkter med betydligt längre ingredienslista.

Apelsinkrokant får testets starkaste ”ta inte bort den”-reaktion

När en smak får 90 är det högt. När någon dessutom säger att det skulle kännas riktigt tråkigt om den försvann från sortimentet händer något annat. Produkten går från att vara god just nu till att vara en del av en mental butikshylla som man förväntar sig ska finnas kvar.

Det är ett mycket bättre mått på klassikerstatus än hur gammal produkten råkar vara. Det finns mängder av gamla produkter som människor kan leva utan. Apelsinkrokant verkar för åtminstone en av dem vara en smak som måste finnas för att Marabou-sortimentet ska kännas komplett. Den reaktionen gör andraplatsen mer begriplig än 170 poäng någonsin kan.

Mjölkchoklad blir en paus från hela idén om att optimera godis

Originalkakan skapar nästan motsatt reaktion. Den behöver inte försvaras som omistlig och den vinner inte genom intensitet. I stället blir samtalet märkligt stilla. Enkelheten liknas vid något befriande – ungefär som en dag utan telefon. Det är en ovanligt bra bild för en produkt vars främsta egenskap i just den här jämförelsen är att den inte försöker göra något extra.

Samtidigt säger det något om moderna godishyllor. Varje ny lansering behöver ett nytt lager: kex, salt, fyllning, samarbete, bär, nötter eller en annan bar inbakad i kakan. Efter en hel rad sådana produkter kan vanlig mjölkchoklad kännas som en nollställning. Inte nödvändigtvis bäst – bara lugnare.

Biscoff får en reaktion som låter som upptäckt, inte nostalgi

Biscoff-scenen är nästan spegelbilden. Här finns ingen gammal relation till Marabou-varianten att plocka fram. De måste beskriva vad som händer i munnen nu: små bitar, krisp, luftigare känsla och en kombination som sitter ihop. Den typen av konkret, omedelbar observation är precis vad en ny produkt behöver för att kunna slå något som Apelsinkrokant.

Därför känns förstaplatsen inte som ren trendjakt. De säger inte bara att Biscoff är populärt eller att förpackningen är ny. De identifierar ett specifikt skäl till att de gillar den. Hade kakan bara levt på varumärkessamarbetet skulle reaktionen sannolikt varit mer lik Japp Peanut Caramel: idén är starkare än slutbetyget.

Frukt & Mandel behöver nästan inga stora ord

Tredjeplatsen är på ett sätt den minst dramatiska av alla. Två 77:or. Ingen stor konflikt. Ingen extremt oväntad ingrediens. Ingen behöver säga att världen går under om den tas bort. Och ändå står den kvar när poängen räknas ihop.

Det gör Frukt & Mandel till en bra kontrast mot hur YouTube ofta premierar reaktioner. Produkten genererar inte den största miniatyrbilden, men den fungerar för båda. I ett tvåpersonstest är stabil gemensam uppskattning ofta mer värd än en smak som får den ena att jubla och den andra att backa.

När Adam och Anton är överens – och när deras smak verkligen går isär

En tvåpersonsranking blir som roligast när man både får konsensus och konflikt. Om de alltid satte samma betyg skulle den andra personen knappt behövas. Om de aldrig höll med varandra skulle totalsumman däremot bli ett slumpmässigt genomsnitt. Marabou-testet hamnar ganska perfekt mitt emellan.

Biscoff: nästan total enighet på mycket hög nivå

88 och 91 är bara tre poäng ifrån varandra. Det betyder att förstaplatsen inte uppstår för att en person sätter 100 och släpar med en skeptiker på 60. Båda befinner sig i samma del av skalan. För en vinnare är det den mest övertygande möjliga profilen.

Den lilla justeringen från ett första 91 till 88 förändrar inte det. Snarare gör den spridningen ännu mer rimlig. De har smakat många produkter, jämför om och landar ändå på att Biscoff hör hemma strax runt 90 för båda.

Frukt & Mandel: perfekt symmetri

77 och 77 är den enda toppositionen där de bokstavligen möts på samma siffra. Det förstärker bilden av en produkt som ingen av dem är besatt av men båda genuint tycker om. Om ett framtida test lägger till ännu fler smaker kan just den stabiliteten göra Frukt & Mandel svår att putta ned. En ny produkt behöver bli uppskattad av båda, inte bara älskad av en.

Oreo Filled: kvällens stora spricka

65 och 38 skiljer 27 poäng. Det är en enorm skillnad i samma tugga. Här blir totalsumman på 103 nästan mindre viktig än själva oenigheten. Den ena ser åtminstone en ganska okej chokladkaka. Den andra befinner sig långt ned i skalan.

Det är den typen av produkt som kommentarsfält brukar kunna bråka om i evigheter. Den som älskar fyllda kakor kommer att tycka att 38 är vansinne. Den som snabbt tröttnar på söt fyllning kan känna sig märkligt representerad.

Lakrits, Hallon & Caramel: oeniga, men inte på helt olika planeter

48 och 60 är en skillnad på tolv poäng. Den ena hamnar under medel, den andra på en mer neutral godkänd nivå. Det passar en kombination med lakrits och hallon: tillräckligt särpräglad för att skapa olika reaktioner men inte så polariserande i just deras duo att betygen blir 20 och 90.

Apelsinkrokant: samma riktning, olika entusiasm

80 och 90 är båda höga betyg. Skillnaden är inte om produkten är bra utan hur nära den kommer den personliga favoritnivån. Det är en viktig distinktion. I många rankingsammanhang ser tio poäng ut som en konflikt; här är det snarare två olika grader av kärlek.

Fudge & Havssalt kontra Havssalt: deras olikheter tar ut varandra

På Fudge & Havssalt sätts 69 och 62. På Havssalt blir det 62 och 69. Det är nästan för snyggt. Preferensen byter håll, totalsumman blir exakt samma och tittaren får en liten illustration av varför två smaker kan vara jämbördiga på gruppnivå trots att individerna föredrar olika.

Det är dessutom ett starkt argument för att inte bara rapportera en totalsumma. Hade vi enbart sett 131–131 skulle det låta som att båda produkterna gav identiska reaktioner. I själva verket verkar varje person luta åt sin egen variant.

Matkomas topp tre är nästan en snabbkurs i hur choklad kan vinna på tre olika sätt

Det är ovanligt praktiskt att vinnarna representerar tre olika produktstrategier. Biscoff är samarbetet och nyheten. Apelsinkrokant är den smakdrivna klassikern. Frukt & Mandel är den traditionella blandningen med bitar som både ändrar smak och textur. Tillsammans täcker de en stor del av det Marabou gör med sin grundchoklad.

Strategi ett: låna en redan älskad smakvärld

Biscoff behöver inte uppfinna karamelliserat kex. Lotus har redan gjort det arbetet. Marabou behöver i stället få två välkända profiler att passa ihop. När det lyckas får konsumenten både nyhet och igenkänning samtidigt. Det är en kraftfull kombination – och precis vad Matkomas vinnare representerar.

Strategi två: ge chokladen en arom som står på egna ben

Apelsinkrokant behöver inget annat varumärke på omslaget. Apelsin är tillräckligt tydligt i sig. Kombinationen har dessutom en lång kulturell historia i choklad och konfektyr. Produkten känns därför distinkt utan att behöva vara svår eller ny.

Strategi tre: låt riktiga bitar göra varje tugga annorlunda

Frukt & Mandel handlar inte främst om en arom som genomsyrar hela chokladen. Russin och mandelbitar dyker upp som separata texturer. Ena tuggan kan ha mer frukt, nästa mer nöt. Det gör kakan mindre jämn, men också mer levande. Att den hamnar trea visar att Matkoma inte kräver perfekt homogenitet – bara att bitarna faktiskt tillför något de vill ha.

Det är därför pallen känns nästan pedagogiskt komplett. Nytt samarbete, aromklassiker och traditionell bitblandning. Man skulle kunna lansera en hel chokladhylla utifrån bara de tre principerna.

Marabous 2026-hylla förklarar varför ett ”alla smaker”-test blir så stort

Den officiella produktlistan i augusti 2026 visar ett varumärke som försöker göra flera saker samtidigt. Där finns kärnan som nästan alla känner igen, moderna salt- och karamellvarianter, kak- och kexsamarbeten, fruktiga smaker, lakrits, vita och mörka alternativ samt större fyllda koncept. Att Adam och Anton får ihop en lång video utan att ens få med allt är därför inte särskilt konstigt.

Det förklarar också varför Matkoma-formatet passar bättre än en traditionell recension. Ingen enskild produkt kan representera vad ”Marabou” är 2026. Original Mjölkchoklad och Biscoff delar logotyp men riktar sig mot ganska olika köpsug. Helnöt och TUC Salty Crackers bygger på helt olika idéer om textur. Apelsinkrokant och Cookie Dough befinner sig i olika generationer av produktutveckling. En stor ranking gör de skillnaderna synliga.

Kärnan: Mjölkchoklad, Schweizernöt, Helnöt och de gamla krokantsmakerna

I ena änden finns produkter som knappast behöver en lanseringsförklaring. Mjölkchoklad, Schweizernöt, Helnöt, Apelsinkrokant, Mintkrokant, Frukt & Mandel och Daim representerar olika versioner av den klassiska Marabou-idén: samma mjölkchokladbas får en tydlig men relativt enkel motspelare.

Det är ingen slump att flera av dem klarar sig bra hos Matkoma. En etablerad produkt har oftast överlevt många omgångar av sortimentsförändringar, vilket åtminstone antyder att tillräckligt många konsumenter fortsätter att köpa den. Men videon visar också att etablering inte är samma sak som pallplats. Helnöt hamnar på 112 och Schweizernöt runt 127, medan Apelsinkrokant och Frukt & Mandel går mycket högre.

Saltspåret: Havssalt, Fudge & Havssalt, Salta Mandlar och Black Saltlakrits

En annan tydlig familj bygger på sälta. Havssalt och Fudge & Havssalt testas och hamnar båda på 131. Black Saltlakrits får 128. Salta Mandlar saknas från bordet men finns i sortimentet. Tillsammans visar de hur sälta har blivit mer än en enstaka specialsmak; den används som ett verktyg för att balansera sötma i flera helt olika produktidéer.

För Matkoma är det ett område där en uppföljare kan bli extra intressant. De två havssaltkakorna når identisk totalsumma men olika individuella betyg. Black Saltlakrits hamnar nästan på samma nivå. Lägg till Salta Mandlar och TUC, så går det plötsligt att göra en hel intern miniturnering om vilken typ av sälta som fungerar bäst.

Kexspåret: Oreo, Oreo Filled, Oreo Sandwich, TUC, Biscoff och Cookie Dough

Det här är kanske den mest konkurrensutsatta moderna gruppen. Marabou har flera sätt att kombinera choklad med kex, kakbitar eller degsmak. I Matkomas video får vi tre viktiga datapunkter: Oreo Filled runt 103, standard-Oreo runt 140 och Biscoff 179. Två andra tydliga kexrelaterade produkter – Oreo Sandwich och TUC Salty Crackers – plus Cookie Dough finns i det nuvarande sortimentet men är inte fullt representerade i testet.

Det gör Biscoffs seger mindre av ett slutgiltigt svar och mer av en regerande mästare som väntar på motstånd. Den har redan slagit vanliga Oreo och Oreo Filled. Men kan Cookie Dough komma över 179? Kan salt TUC ge samma balansfördel som Havssalt samtidigt som den ger Biscoff-liknande krisp? Det är konkreta frågor som nästa video skulle kunna svara på.

Fruktspåret: Frukt & Mandel, Jordgubb och hallon-lakritskombinationen

Frukt i mjölkchoklad kan vara allt från torkade russinbitar till tydliga bäraromer. Det syns i hur olika Matkomas två fruktrelaterade testresultat blir. Frukt & Mandel får 154 och tredjeplats. Lakrits, Hallon & Caramel stannar på 108. Jordgubb finns i sortimentet men saknas som renare bärjämförelse.

Det betyder att man inte kan dra slutsatsen att Adam och Anton ”gillar fruktchoklad”. De gillar en specifik balans i Frukt & Mandel. Hallon tillsammans med lakrits och karamell fungerar mycket sämre för dem. En Jordgubb-provning skulle hjälpa till att skilja på om det är bäraromen som drar ned eller om problemet är att den nuvarande hallonprodukten kombinerar för många tydliga smaker.

De rena alternativen: vit, mörk och gräddnougat kan ändra hela referensramen

Nästan hela Matkoma-testet utgår från mjölkchoklad som bas. Därför är Vit choklad och Mörk choklad extra intressanta uteblivna produkter. De förändrar själva grundsmaken i stället för att bara lägga något ovanpå den. En mörkare kaka kan upplevas mindre söt och mer kakaobitter; en vit variant flyttar upplevelsen åt ett helt annat håll.

Om de inkluderas i samma 1–100-lista blir frågan plötsligt större: rankar Adam och Anton Marabou-varianter eller rankar de egentligen olika typer av choklad? Det är inget fel på att blanda dem – men deras reaktioner skulle säga mer om deras personliga chokladpreferenser än om vilken tillsats som fungerar bäst med Mjölkchoklad.

Det stora sortimentet är en del av underhållningen

Det finns en anledning till att format som ”vi testar alla…” fortsätter fungera på YouTube. De tar något som normalt möter oss som en vägg av val i butik och gör det till en berättelse. I affären ser man tjugo förpackningar och väljer sin vana. I videon måste varje förpackning försvara sin existens.

Ett ofullständigt första test behöver därför inte kännas misslyckat. Tvärtom skapar luckorna en andra berättelse. Tittaren kan direkt börja skriva sin egen saknade lista: ”Var är Salta Mandlar?”, ”Ni måste testa Jordgubb”, ”Cookie Dough hade slagit Biscoff”. Kommentarsfältet blir i praktiken casting för del två.

Biscoff-segern passar in i ett större 2026-mönster: samarbeten ska kännas nya utan att vara främmande

Varumärkessamarbeten inom godis är inget nytt. Poängen är nästan alltid densamma: låt två produkter med stark igenkänning dela upp risken. Konsumenten behöver inte förstå ett nytt abstrakt smaknamn. De ser två saker de redan känner till och kan föreställa sig kombinationen innan förpackningen öppnas.

Biscoff är särskilt lämpat för det eftersom kexet redan används i kaffe-, dessert- och bakningssammanhang. Smakprofilen har en tydlig identitet men är inte extrem. Den är söt, karamelliserad, lätt kryddig och krispig. Det innebär att en chokladversion kan kännas både ny och märkligt självklar.

Mondelēz hade redan testat idén i andra chokladmärken

När Marabou Biscoff presenterades i januari berättade Mondelēz att kombinationen redan hade lanserats med systervarumärken som Milka och Cadbury. Det betyder att den svenska produkten inte skapades i ett vakuum. Företaget hade redan sett hur Biscoff fungerade tillsammans med mjölkchoklad i andra marknader och kunde föra idén vidare till ett varumärke med stark lokal förankring i Sverige.

Det minskar kanske innovationsromantiken, men det gör Matkomas reaktion mer intressant. Adam och Anton bryr sig inte om produktstrategin när de smakar. De belönar utförandet. Att en internationellt utvecklad samarbetsidé faktiskt lyckas slå deras svenska nostalgifavoriter visar att igenkänning från två håll kan fungera även när den ena delen är ny i just Marabou-form.

Men ett känt partnernamn räcker inte – Japp och Oreo bevisar det

Videon innehåller redan motbevis mot idén att ett känt namn automatiskt ger högt betyg. Oreo Filled hamnar lågt. Japp Peanut Caramel hamnar på 112 trots att Japp-identiteten och jordnöts-karamellprofilen borde vara lättsålda. Även vanliga Oreo, som klarar sig bra, hamnar nästan fyrtio poäng bakom Biscoff.

Det är därför man kan ta vinnaren på allvar inom videons egna ramar. Adam och Anton verkar inte ge bonuspoäng bara för att de känner igen varumärket på kexet. Biscoff måste fortfarande fungera som chokladkaka.

Den långsiktiga frågan är om Biscoff kan bli en ”vanlig” Marabou

Det mest spännande kommer först senare. Nyheter bedöms alltid med en liten extra laddning eftersom hjärnan får något den inte redan kan. Efter fem år finns inte den effekten kvar. Om Biscoff då fortfarande får runt 90 i ett nytt Matkoma-test har den gjort något mycket svårare: gått från collab till klassiker.

Apelsinkrokant visar vad den positionen innebär. Det handlar inte längre om lansering eller kampanj. Produkten har blivit något man förväntar sig ska finnas. Biscoff är inte där 2026 – men förstaplatsen visar åtminstone varför den har en chans.

Skulle Biscoff vinna om de gjorde om testet i morgon?

Det korta svaret är: kanske. Smakpoäng i en lång sittning är inte stabila mätvärden på samma sätt som vikt eller temperatur. Ordningen, hungern, hur mycket choklad man redan ätit och vilken produkt som kom precis före kan påverka hur stark en smak känns. Det gör inte testet meningslöst. Det betyder bara att vinnaren ska förstås som vinnare den här gången.

Det är faktiskt en styrka för framtida Matkoma-videor. Om de gör om samma ranking om ett år finns det inget krav på att listan ska bli identisk. Tvärtom vore förändring intressant. En smak man älskar första gången kan kännas mindre speciell efter många köp. En klassiker man tröttnat på kan få revansch efter ett uppehåll. Och en ny produkt kan antingen bevisa att den håller eller avslöja att mycket av entusiasmen kom från nyhetseffekten.

Biscoff har nio poäng ned till Apelsinkrokant – tillräckligt men inte ointagligt

Med de slutliga individuella betygen 88 och 91 får Biscoff 179. Apelsinkrokant har 170. Nio poäng över två personer är en tydlig men ganska liten marginal. Om en av dem på en annan dag sänker Biscoff från 88 till 82 och höjer Apelsinkrokant från 80 till 86 är ordningen plötsligt omvänd.

Det gör andraplatsen viktig. Biscoff krossar inte en gammal favorit; den vinner en jämn duell. När resultatet ramas in så blir det mindre clickbaitigt och mer intressant. Nykomlingen är bäst just nu, men den har ännu inte den immunitet som kommer av att någon säger ”den här får de aldrig sluta göra”.

Frukt & Mandel har större avstånd upp – men också en väldigt stabil profil

154 ligger 16 poäng bakom Apelsinkrokant och 25 bakom Biscoff. För att vinna en omgång två behöver Frukt & Mandel alltså få en rejäl skjuts. Samtidigt är 77 + 77 kanske den stabilaste poängprofilen. Det finns ingen låg siffra som enkelt kan dra upp totalsumman med en humörförändring; båda måste tycka mer om den nästa gång.

Det kan låta som en nackdel, men stabilitet är ofta det som håller en produkt högt över tid. Biscoff kan vara mer volatil eftersom nyhetskänslan förändras. Frukt & Mandel vet nästan exakt vad den är.

Mintkrokant är närmast att slå sig in på pallen

Med 145 behöver Mintkrokant bara nio extra totalpoäng för att gå förbi Frukt & Mandel. Det är ett litet gap på en hundragradig skala. Om båda helt enkelt hade varit fyra–fem poäng mer sugna på mint den dagen hade tredjeplatsen bytt ägare.

Det gör Mintkrokant till testets tydligaste ”nästan”. Den får inte den stora finalscenen men befinner sig nära nog för att en framtida ranking mycket väl kan se annorlunda ut.

Caramello har störst potential att ändras när överraskningen lagt sig

Caramello får en del av sin berättelse från att vara bättre än förväntat. Den ena poängen är 76, den andra 60. Om de provar den ofta kan två motsatta saker hända. Antingen upptäcker den mer skeptiska testaren att den håller och höjer betyget. Eller så försvinner överraskningsbonusen och 76 sjunker mot mitten.

Det är exakt sådant som gör återkommande smaktester mer än upprepning. Man får se vilka första intryck som faktiskt blev långvariga favoriter.

Det här kommer tittarna nästan garanterat att kunna vara oense om

En bra Matkoma-ranking behöver inte skapa konsensus. Den ska helst skapa en lista som känns tillräckligt tydlig för att man direkt vill flytta runt den. Marabou är perfekt för det eftersom många svenskar redan har en favorit innan videon börjar. När Biscoff läggs etta blir tittarens första impuls nästan automatiskt att jämföra med sin egen standardkaka.

”Frukt & Mandel trea? Absolut inte”

Russin är en av de mest effektiva ingredienserna för att dela ett rum. För vissa är de hela poängen. För andra förstör de chokladen. Därför är tredjeplatsen nästan designad för att provocera den senare gruppen. Men just det är skälet att inte tona ned resultatet: två identiska 77-betyg gör att Adam och Anton faktiskt är ovanligt överens.

”Hur kan Helnöt bara få 112?”

Helnöt har en mycket lojal publik bland människor som vill ha rejäla hasselnötter i chokladen. Att den hamnar långt under Schweizernöt och ännu längre under Frukt & Mandel kan därför vara en av de mest personligt provocerande placeringarna. Men Matkomas kommentarer och poäng antyder att hela nötter inte ger dem samma balans som mindre bitar och andra krispelement.

”Oreo Filled är mycket bättre än 38”

Den enskilda 38:an är videons mest uppenbara kommentarsfälla. Fylld choklad har sina fans, och för dem kommer en så låg siffra kännas nästan aggressiv. Men den behövs för att testet ska ha personlighet. Om alla produkter hamnade mellan 60 och 80 skulle listan bli märkligt steril.

”Apelsinkrokant borde ha vunnit”

Det är den starkaste alternativa förstaplatsen inom videons egen logik. 170 är nära vinnaren, en av dem sätter 90 och samtalet innehåller den tydligaste klassikerkärleken. Om någon tittare väger återköp och långvarig relation högre än överraskning är det fullt rimligt att läsa Apelsinkrokant som sin personliga etta.

”Biscoff är bara hype”

Det är den mest förutsägbara invändningen mot vinnaren. Produkten är ny, Biscoff har varit trendigt internationellt och lanseringen har fått tydlig marknadsföring. Men videon ger åtminstone ett konkret svar: båda sätter omkring 90 och kan beskriva vad de gillar med texturen. Hype kan få någon att prova en produkt. Den kan inte ensam förklara att två vana smaktestare båda föredrar den framför nästan allt annat på bordet.

Tre Matkoma-videor att se efter Marabou-rankingen

Om det är själva jämförelsen som gör den nya videon rolig finns det flera äldre Matkoma-klipp med samma grundkänsla. De är också användbara för att se hur kanalens smaktest har utvecklats över tid.

”DET STORA CHOKLADTESTET! – Vilken vinner?” från 2021

Det här är den tydligaste föregångaren. I stället för att hålla sig till Marabou köper de chokladbars de får tag på och rangordnar hela fältet. Om 2026-videon känns som en specifik mästerskapsturnering är 2021-klippet mer som ett öppet kval. Se Matkomas stora chokladtest från 2021.

”Testar godis & snacksnyheter 2024!”

För den som gillar nyhetsdelen av Biscoff-historien är 2024-testet mer relevant. Här handlar det om nya produkter snarare än ett enda varumärke, vilket ger fler spontana första intryck. Se Matkoma testa godis- och snacksnyheter 2024.

”TESTAR VÅRENS NYHETER 2026!”

Det här klippet ligger närmast i tid och visar att nyhetstester fortfarande är en aktiv del av kanalen 2026. Det gör Marabou-videon till en naturlig fortsättning på samma sorts butiksspaning. Se Matkoma testa vårens nyheter 2026.

Tillsammans visar de tre videorna varför Marabou-rankingen inte känns som en isolerad idé. Matkoma återkommer till samma grundfråga i olika former: vad händer när man slutar välja sin gamla favorit och faktiskt provar alternativen bredvid varandra?

Den slutliga domen: Biscoff vinner, men Apelsinkrokant får nästan sista ordet

När Adam och Anton räknar ihop resultatet har de själva redan en ganska bra känsla för vilka tre som ligger högst. Biscoff, Frukt & Mandel och Apelsinkrokant nämns som kandidater – och det är precis de som hamnar på pallen. Det finns något tillfredsställande i att siffrorna bekräftar magkänslan. Poängsystemet har inte skapat en konstig vinnare som de själva verkar ha glömt bort.

Frukt & Mandel blir trea på 154. Apelsinkrokant blir tvåa på 170. Biscoff vinner med de slutliga individuella betygen 88 och 91, alltså 179 tillsammans. De avslutar med en förhoppning om att samarbetet mellan Marabou och Biscoff ska fortsätta. Det är ett starkt slutomdöme för en produkt som inte ens hade funnits i det svenska Marabou-sortimentet ett år tidigare.

Ändå är det Apelsinkrokant som lämnar den mest långvariga känslan efteråt. Biscoff är kakan de helst äter i testet. Apelsinkrokant är kakan de pratar om som något man inte vill förlora. Den skillnaden är nästan mer intressant än nio poäng. Den visar glappet mellan en aktuell favorit och en produkt som hunnit bli en del av ens idé om vad chokladhyllan ska innehålla.

För Marabou är det förstås drömscenariot: en ny produkt som får nästan 90 av båda utan att de gamla klassikerna känns irrelevanta. För Matkoma är det ett perfekt videoresultat. De får en oväntad men begriplig vinnare, en nostalgisk tvåa, en gammal outsider på tredjeplats och tillräckligt många saknade smaker för att kunna göra om allt igen.

Vanliga frågor om Matkomas Marabou-test

Vilken Marabou-smak vann Matkomas test?

Marabou Biscoff vann. De slutliga individuella betygen är 88 och 91, vilket ger 179 poäng tillsammans. Kakan får särskilt beröm för de små, krispiga Biscoff-bitarna och för att kombinationen känns balanserad snarare än tung. Biscoff lanserades som Marabou-smak i Sverige 2026 och finns enligt Marabou i både 90- och 160-gramsformat.

Vilka smaker kom tvåa och trea?

Apelsinkrokant kom tvåa med 170 poäng, från individuella betyg på 80 och 90. Frukt & Mandel kom trea med 154, efter att båda satt exakt 77. Topp tre blir därmed en blandning av en 2026-nyhet och två mycket etablerade smaker.

Testar Matkoma verkligen alla Marabou-smaker?

Nej, inte bokstavligen alla som finns listade i det svenska sortimentet vid publiceringstillfället. Adam förklarar själv att urvalet består av de produkter han kunnat hitta och att sorter kan ha missats. Marabous svenska produktsida listar flera ytterligare varianter, bland annat Salta Mandlar, Jordgubb, Cookie Dough, Oreo Sandwich, TUC Salty Crackers, Gräddnougat, Dukat, Vit choklad och Mörk choklad. Matkoma öppnar också själva för att göra ett mer fullständigt test om tittarna vill se det.

Vilken smak fick lägst betyg?

Bland produkterna där båda poängen framgår tydligt hamnar Big Taste Oreo Filled längst ned med 65 och 38, totalt 103. Den enskilda 38:an är också ett av videons lägsta tydliga betyg. Lakrits, Hallon & Caramel ligger strax ovanför på 108. För några andra sorter är inte båda exakta siffrorna lika tydligt uttalade, så det är bättre att inte konstruera en helt exakt bottenlista utöver det videon säkert visar.

Hur många poäng fick Mintkrokant?

Mintkrokant får 75 och 70, alltså 145 totalt. Det placerar den nära topp tre och gör den till en av de starkaste smakerna utanför pallen. För den som redan gillar mintchoklad kan den därför mycket väl vara testets mest relevanta alternativ till vinnarna.

Vad fick Marabou Oreo?

Den vanliga Oreo-kakan hamnar omkring 70 poäng från båda, alltså runt 140 totalt. Det viktiga är framför allt jämförelsen med Big Taste Oreo Filled på 103. Matkoma föredrar tydligt den enklare Oreo-integrationen framför den stora fyllda versionen.

Vad fick Daim i Matkomas ranking?

Daim får 70 och 68, totalt 138. Den hamnar alltså under Mintkrokant och ungefär under Oreo men över flera av de salta, lakrits- och nötbaserade mittenprodukterna. Det är ett starkt men inte pallvinnande resultat.

Varför får Biscoff så högt betyg?

Adam och Anton reagerar framför allt positivt på hur Biscoff-kexet är integrerat i chokladen. De små bitarna ger ett jämnt krisp och kombinationen upplevs inte lika tung som vissa fyllda varianter. Kexets karamelliserade smak ligger dessutom nära chokladens egen söta profil, vilket kan bidra till att helheten känns sammanhållen. Det är deras subjektiva bedömning, men den ligger väl i linje med hur Marabou själva beskriver produktens konstruktion.

När lanserades Marabou Biscoff i Sverige?

Mondelēz presenterade den svenska Marabou Biscoff-lanseringen den 13 januari 2026. Företaget beskrev satsningen som en fortsättning på Biscoff-kombinationer som redan lanserats tillsammans med andra chokladmärken internationellt. Senare under 2026 uppgav Mondelēz att Marabou Biscoff snabbt hade nått omkring sju procents andel i det svenska chokladkakesegmentet. Det är företagets egen marknadsuppgift, men den visar att produkten fick en stark start.

När startade Matkoma?

Matkoma startade 2016. Adam Åstrand och Anton Lundell hade gått i samma teknikklass och kanalen började som ett projekt för att ha roligt med mat och video. Den utvecklades senare till heltidsarbete. Under åren har smaktester, matutmaningar, produktjämförelser och restaurangrelaterade format blivit återkommande delar av kanalens innehåll.

Har Matkoma gjort chokladtest tidigare?

Ja. I januari 2021 publicerade de ”DET STORA CHOKLADTESTET! – Vilken vinner?”, där de köpte olika chokladbars, provade dem och rangordnade fältet. De har också återkommande testat godis-, snacks- och butiksnyheter, bland annat i videor från 2024 och våren 2026.

Kommer Matkoma göra en del två med alla smaker?

Det finns ingen verifierad uppföljare vid den här artikelns senaste uppdatering. Däremot säger Adam och Anton i videon att tittarna får säga till om de vill se ett mer fullständigt test där de verkligen försöker få tag på alla sorter. Med tanke på hur många nuvarande produkter som inte finns med i första omgången finns ett tydligt underlag för en fortsättning.

Vilken Marabou bör man köpa enligt Matkoma?

Om du vill följa deras rena topplista är Biscoff förstavalet, följd av Apelsinkrokant och Frukt & Mandel. Men videon är mer användbar om du matchar deras kommentarer mot din egen smak. Gillar du mint kan Mintkrokant vara ett bättre köp. Vill du ha Oreo väljer de tydligt standardkakan framför Filled. Föredrar du sälta är Havssalt och Fudge & Havssalt jämna. Och vill du bara ha den klassiska Marabou-smaken ger deras samtal om Mjölkchoklad gott om skäl att strunta i rankningen och välja originalet.

Det vi vill se härnäst

Det mest uppenbara är förstås den där kompletta uppföljaren. Inte för att första videon behöver ”rättas”, utan för att den redan har gjort halva jobbet. Biscoff är mästaren. Apelsinkrokant är utmanaren. Frukt & Mandel håller tredjeplatsen. Mintkrokant står precis utanför. Nu finns flera officiellt listade produkter som kan gå in och störa ordningen.

Cookie Dough är den mest självklara matchningen mot Biscoff. Salta Mandlar är den mest logiska produkten att jämföra med både nöt- och saltgruppen. Oreo Sandwich kan avsluta Oreo-trilogin. TUC kan testa teorin om att salt plus krisp ligger nära Matkomas ideal. Jordgubb kan ge en ren fruktduell. Och Vit respektive Mörk choklad kan visa om deras smakpreferenser förändras när själva baschokladen byts ut.

Ännu roligare vore om de sparar de nuvarande topp tre och provar dem igen i finalen. Då får vi veta om Biscoff-segern överlever mättnad, ett helt större sortiment och den där första nyhetskänslan. Om den gör det börjar ”ny smak” kännas som en alldeles för försiktig beskrivning.

Detaljerna fansen lär komma ihåg mer än själva topplistan

En lång Matkoma-video går nästan aldrig att reducera till sin rubrik. Det finns alltid små repliker, jämförelser och sidospår som inte förändrar resultatet men som gör att tittaren minns just den sittningen. Marabou-testet är inget undantag. Redan i öppningen skojar de om Marabou som en sorts svensk stolthet i samma överdrivna andetag som IKEA. Det sätter tonen direkt: det här är inte en högtidlig nationell chokladceremoni, men de vet mycket väl att produkterna är laddade med igenkänning för en svensk publik.

Den sortens humor gör också att historikdelen senare känns naturlig i stället för påklistrad. När en förpackning har hängt med så länge att nästan alla kan visualisera den är det lätt att skämta om varumärket som ett kulturföremål. Men sedan måste kakan ändå smaka bra för att få 80 eller 90. Det är den växlingen mellan igenkänning och ganska obarmhärtig poängsättning som håller videon levande.

”Alla” blir snabbt ”alla vi hittade” – och de äger det direkt

Det hade varit enkelt att låta titeln göra jobbet och aldrig nämna luckorna. I stället säger Adam tidigt att han plockat ihop de smaker han fått tag på och att något kan saknas. Det är en liten detalj, men den gör stor skillnad för hur man ser resten av videon. Tittaren behöver inte sitta och avslöja misstaget; skaparna har redan gjort det själva.

Och när de i slutet öppnar för ett nytt, mer komplett test förvandlas bristen till en fortsättning. Det är nästan idealiskt YouTube-berättande utan att det behöver kännas konstruerat. Första videon får en tydlig vinnare, men kommentarsfältet kan fortfarande hjälpa till att bygga nästa urval.

Romerska bågar-jämförelsen gör Apelsinkrokant ännu mer svensk-godisbekant

När Apelsinkrokant kopplas till Romerska bågar blir resonemanget plötsligt större än Marabou. De pratar inte bara om en viss chokladkaka utan om en hel smakfamilj som många känner igen från svensk konfektyr. Choklad plus apelsin är ett av de där paren som kan kännas gammaldags och tidlösa samtidigt.

Det förklarar varför 90-betyget inte behöver bygga på att Apelsinkrokant är trendig. Den kan vara nästan motsatsen till trendig och ändå ligga tvåa. I en video där Biscoff representerar 2026 års stora samarbetsnyhet blir det en perfekt generationskontrast.

Originalet blir ”en dag utan telefon”

Liknelsen kring vanlig Mjölkchoklad är lätt att missa om man bara letar poäng, men den fångar något exakt. Efter ett bord med namn som Biscoff, Oreo Filled, Lakrits Hallon & Caramel och Japp Peanut Caramel kommer en produkt som bara är choklad. Den gör inte anspråk på att överraska. Den försöker inte låna ett annat varumärke eller pressa in ytterligare tre komponenter.

Att likna den vid en dag utan telefon är därför roligare än att bara säga ”klassisk”. Det antyder att enkelheten blir märkbar först när man har utsatts för allt det andra. Man kan vilja ha maximal stimulans – eller upptäcka att frånvaron av den känns oväntat skön.

Snickers-vibben sätter Japp Peanut Caramel i ett svårt läge

När en produkt med jordnötter och karamell direkt får dem att tänka på Snickers uppstår en referens som den måste leva med resten av tuggan. Det kan vara bra – tittaren förstår smaken på en sekund – men det kan också vara brutalt. En redan ikonisk godisbar sätter ribban för hur jordnöt, karamell och choklad ska balanseras.

Med 60 och 52 lyckas Japp Peanut Caramel inte skapa känslan av att ha överträffat den associationen. Den blir mer ett intressant alternativ än en produkt de genast vill kröna. Det är ännu en detalj som visar hur mycket deras betyg bygger på hela minnesbanken av tidigare godis, inte bara på den enskilda kakan framför dem.

Måsigt-avstickaren påminner om att det fortfarande är en Matkoma-video

Mitt i testet finns också kanalens egen vardag: de kan göra en snabb avstickare till Måsigt-merch och sedan fortsätta tugga choklad. För den som bara vill ha en ren produkttabell är det irrelevant. För fans är sådana ögonblick nästan en del av formatet. Videon ska inte kännas som konsumentjournalistik där varje sekund måste motiveras av en köpfråga.

Det är viktigt även för hur den här artikeln bör läsas. Matkomas ranking är underhållning byggd på genuina smakreaktioner, inte ett standardiserat laboratorietest. Den kan hjälpa tittaren att välja och jämföra, men den behöver inte klä ut sig till något den inte är.

Finalgissningen visar att deras minne av kvällen matchar siffrorna

Innan den exakta ordningen avslöjas resonerar de sig fram till Biscoff, Frukt & Mandel och Apelsinkrokant som de sannolika toppsmakerna. Det är en liten kvalitetssignal inom ett väldigt subjektivt format. Om summorna hade sagt att en kaka de knappt nämnt var vinnare skulle poängsystemet ha känts frånkopplat från upplevelsen.

I stället minns de precis de produkter som faktiskt hamnar på pallen. Det antyder att 1–100-siffrorna, hur spontana de än är, åtminstone lyckas fånga deras övergripande känsla under testet.

Resultatkort: alla tydliga poäng från videon i sitt sammanhang

För den som vill kunna gå tillbaka till siffrorna utan att ge osäkra poäng större precision än videon medger är det bäst att dela resultatet i två grupper: smaker där båda individuella poängen framgår klart och smaker där minst en siffra är ofullständig eller mindre säker. På så sätt går det att återge resultatet korrekt utan att fylla i luckor.

Biscoff – 88 + 91 = 179

Vinnaren. Ett första 91-betyg justeras till 88 innan slutresultatet. Den andra poängen är 91. Kombinationen av små krispiga kexbitar och mjölkchoklad får båda att ligga mycket högt.

Apelsinkrokant – 80 + 90 = 170

Tvåan och den starkaste gamla klassikern. Tio poäng mellan testarna, men båda är klart positiva. Extra minnesvärd för diskussionen om hur trist det vore om smaken försvann.

Frukt & Mandel – 77 + 77 = 154

Tredjeplatsen och testets tydligaste konsensus. Ingen extrem toppsiffra behövs när båda landar exakt lika.

Mintkrokant – 75 + 70 = 145

Närmast pallen av de övriga tydliga totalsummorna. Stark mintprofil och krokantkrisp, men inte samma breda träff som topp tre.

Oreo – omkring 70 + 70 = cirka 140

Båda ligger runt 70 och standardkakan får klart bättre respons än den fyllda Big Taste-versionen. Eftersom samtalet går snabbt är ”cirka 140” en mer ansvarsfull formulering än att låtsas på sekundprecision.

Daim – 70 + 68 = 138

En stabil övre-mittenplacering. Hård Daim-krokant ger den texturkontrast de ofta uppskattar, men produkten skapar inte samma finalsnack som toppsmakerna.

Caramello – 76 + 60 = 136

En av kvällens positiva överraskningar. Farhågan om överdriven sötma blir inte så besvärlig som väntat, även om testarna skiljer sexton poäng i entusiasm.

Fudge & Havssalt – 69 + 62 = 131

Godkänd och balanserad, men inte mer framgångsrik i totalsumma än den enklare Havssalt.

Havssalt – 62 + 69 = 131

Exakt omvänd individuell fördelning mot Fudge & Havssalt och exakt samma totalsumma. Ett av videons snyggaste små jämförelseresultat.

Black Saltlakrits – 68 + 60 = 128

Den renare saltlakritsprofilen slår den mer komplexa hallon-lakrits-karamellkombinationen.

Schweizernöt – omkring 60 + 67 = cirka 127

En klassiker som uppskattas men inte lyfter till toppnivå. Den ligger ändå före Helnöt i deras sammanlagda bedömning.

Japp Peanut Caramel – 60 + 52 = 112

Big Taste-kakan med jordnötter och karamell får Snickers-associationer men levererar inte den nivå som det maxade konceptet tycks lova.

Helnöt – 62 + 50 = 112

Samma totalsumma som Japp Peanut Caramel, trots att produkterna är nästan varandras motsatser i komplexitet.

Lakrits, Hallon & Caramel – 48 + 60 = 108

En tydlig kombinationssmak som inte får de olika delarna att klicka lika väl för båda testarna.

Big Taste Oreo Filled – 65 + 38 = 103

Lägst bland de helt tydliga totalsummorna. Den stora spridningen mellan 65 och 38 gör den dessutom till en av videons mest polariserande produkter.

Japp, Mjölkchoklad och Drömkrisp – tydliga delar, men inte komplett säkra totalsummor

För vanliga Japp framgår åtminstone ett tydligt 65-betyg. För Mjölkchoklad framgår ett tydligt 75. För Drömkrisp framgår ett tydligt 50. De andra individuella siffrorna går inte lika tydligt att särskilja i videon. Därför är det bättre att återge smakdiskussionen och de säkra enskilda poängen än att skapa totalsummor som ser exakta ut men bygger på gissning.

Samtidigt behöver videon aldrig fungera som ett datablad. Den avgörande informationen – topp tre och deras slutliga placering – är tydlig. Resten är främst en väg dit.

Om Matkomas resultat blev ett slutspel – vilka dueller hade varit roligast?

En rak poänglista är effektiv, men den kan också dölja vilka produkter som egentligen är mest intressanta att ställa direkt mot varandra. Om man tänker sig Matkomas test som ett slutspel i stället för en enda stor totalsumma dyker flera dueller upp som nästan skriver sin egen video. De behöver inte ersätta 1–100-systemet; de skulle bara kunna användas som en finalomgång där två liknande smaker möts i små bitar sida vid sida.

Biscoff mot Oreo: kexmästaren mot den etablerade rivalen

Biscoff vinner den indirekta matchen med cirka 179 mot Oreos omkring 140, men en direkt provning vore fortfarande intressant. Då kan de bortse från allt annat de har ätit och bara fokusera på två olika sätt att få kex in i mjölkchoklad. Biscoff erbjuder små karamelliserade bitar. Oreo ger mörkare kakaokex och en annan söt profil.

Om Biscoff fortfarande känns nästan fyrtio poäng bättre i en sådan duell är vinnaren extremt robust. Om avståndet krymper kan en del av förstaplatsen ha kommit av var i den långa provningen produkterna dök upp.

Apelsinkrokant mot Mintkrokant: samma struktur, helt olika arom

Den här duellen är nästan renare. Båda bygger på mjölkchoklad, tydlig arom och krokant. Apelsinkrokant får 170 och Mintkrokant 145. Skillnaden är 25 poäng, men formatet är så likt att en direkt jämförelse skulle isolera själva smakpreferensen bättre än nästan någon annan match.

Det skulle också visa om Apelsinkrokants försprång främst är nostalgi eller om citrusprofilen faktiskt känns bättre när de provas rygg mot rygg. För mintfans vore det kanske den viktigaste revanschmatchen på hela listan.

Schweizernöt mot Helnöt: hur stor ska en hasselnöt vara?

Schweizernöt ligger runt 127 medan Helnöt får 112. Båda bygger på hasselnötter, men texturen är helt annorlunda. Det är nästan ett experiment i hur storleken på samma typ av ingrediens påverkar helheten. Föredrar de mindre fördelade nötbitar för att chokladen får mer plats, eller handlar skillnaden om något annat i receptet?

En blind direktduell skulle vara extra rolig här eftersom förpackningarnas klassikerstatus annars lätt följer med in i förväntningarna.

Havssalt mot Fudge & Havssalt: den redan perfekta 131–131-matchen

Ingen match behöver konstrueras här. Poängen har redan gjort jobbet. 62 + 69 mot 69 + 62. Exakt samma totalsumma och omvänd individuell preferens. Om Matkoma någonsin vill göra en ”avgör en gång för alla”-final är den här given.

Det enda som saknas är en utslagsfråga: vilken skulle du faktiskt köpa när du bara får ta med en hem? Den frågan kan ge ett annat svar än poängen eftersom vardagsköp, mättnad och nyhetslust väger in.

Oreo mot Oreo Filled: den mest ensidiga internmatchen

Här är standardvarianten redan tydlig favorit. Runt 140 mot 103 är ett stort gap. En direktduell skulle därför främst handla om att förklara varför. Är det mängden fyllning? Storleken på biten? Förhållandet mellan kex och choklad? Eller blir Big Taste-formatet bara för tungt efter några tuggor?

Just eftersom båda bär Oreo-namnet går det inte att skylla skillnaden på att de ogillar själva kexsmaken. Det är produktarkitekturen som verkar avgöra.

Frukt & Mandel mot Jordgubb: den möjliga framtidsmatchen

Jordgubb saknas i testet, vilket gör den här duellen hypotetisk. Men den vore perfekt i del två. Frukt & Mandel representerar torkad frukt plus nötter och nästan ett sekel av historia. Jordgubb representerar en renare bärsmak i ett modernare uttryck. Om Jordgubb skulle slå 154 får topplistan plötsligt ytterligare en nyare produkt i toppskiktet.

Biscoff mot Cookie Dough: matchen som kan definiera en uppföljare

Det är den mest självklara framtida huvudmatchen. Biscoff är regerande etta och bygger på sprött kex. Cookie Dough finns i det aktuella sortimentet men saknas från provningen. Båda tillhör den moderna kakdessertvärlden, men texturen och smakkänslan borde vara olika nog för att skapa en riktig duell.

Om Cookie Dough hamnar under 150 stärker det Biscoffs position som den överlägset bästa moderna kakvarianten i Matkomas smakvärld. Om den når 180 har en del två en ny mästare redan innan de hunnit diskutera Jordgubb, Salta Mandlar eller TUC.

Vilka nuvarande pallplatser är mest utsatta om de saknade smakerna kommer in?

Biscoff sitter högst men är inte nödvändigtvis den pallplats som ligger säkrast. Frukt & Mandel har lägst poäng av topp tre och därmed minst marginal mot Mintkrokant. Samtidigt är båda testarna helt överens om 77, vilket kan göra den svårare att rubba än siffran först antyder.

Frukt & Mandel är mest poängmässigt sårbar

Tredjeplatsen ligger på 154. En saknad smak behöver alltså i genomsnitt drygt 77 poäng per person för att gå förbi. Det är högt, men långt ifrån osannolikt. Biscoff visar att nya produkter kan nå runt 90. En välträffad Cookie Dough eller Salta Mandlar skulle kunna ta tredjeplatsen utan att behöva vara en sensation.

Apelsinkrokant kräver däremot två riktigt höga betyg

För att slå 170 behöver en ny kandidat i genomsnitt mer än 85 per person. Det är en helt annan nivå. Här räcker inte ”överraskande god”. Båda måste se produkten som något nära en favorit. Av de saknade smakerna är Cookie Dough kanske den mest realistiska kandidaten om de gillar texturen, men även den skulle behöva prestera nästan Biscoff-starkt.

Biscoff kräver i praktiken två 90-betyg

179 innebär att det inte räcker med en person som älskar en produkt. Ett exempel: 95 + 80 blir 175 och förlorar fortfarande. En framtida vinnare behöver därför både hög topp och stark konsensus. Det är just det som gör Biscoffs förstaplats imponerande inom den här modellen.

Det betyder också att vissa extrema smaker kan få svårt att vinna även om en av dem älskar dem. Lakrits, mycket mörk choklad eller starkt fruktiga varianter kan skapa 95 hos en person men falla på att den andra stannar runt 60. Biscoff är bred nog att slippa den fällan.

Så om Matkoma gör en full uppföljare är den mest sannolika förändringen inte nödvändigtvis en ny etta. Det är snarare tredjeplatsen som först kommer under press. Biscoff och Apelsinkrokant har byggt upp en rejäl poängmur. Frukt & Mandel står närmare resten av fältet – och just därför kan den kommande kampen om bronset bli minst lika rolig som förstaplatsen.

Om du bara skulle prova tre kakor från videon

Det självklara svaret är att köpa topp tre, men det är inte nödvändigtvis det mest intressanta sättet att återskapa Matkomas test hemma. Biscoff, Apelsinkrokant och Frukt & Mandel visar vilka produkter som fick flest poäng. Vill man däremot förstå varför videon blir så tydlig kan tre andra typer av urval säga ännu mer.

För den rena toppduellen: Biscoff, Apelsinkrokant och Frukt & Mandel

Det här är förstås den officiella trion. Du får en ny kexcollab, en citrus- och krokantklassiker samt russin och mandel. Skillnaderna är så stora att det blir enkelt att känna vilken typ av choklad du själv prioriterar. Om Biscoff känns bäst delar du Matkomas vinnare. Om Apelsinkrokant känns självklarare väger du kanske långvarig smakigenkänning högre. Om Frukt & Mandel vinner är texturbitar och torkad frukt viktigare än deras placering antyder.

För att förstå textur: Biscoff, Helnöt och Oreo Filled

Den här trion spänner över tre helt olika sätt att bygga tuggmotstånd. Biscoff har små, jämnt fördelade kexbitar. Helnöt har stora hela nötter. Oreo Filled har ett stort, fyllt format där flera lager märks samtidigt. Matkomas poäng går från 179 till 112 och sedan 103. Om du själv rangordnar dem tvärtom har du ett tydligt svar på varför deras lista inte passar din smak: du verkar vilja ha större, mer dominerande texturer än de gör.

För att förstå sälta: Havssalt, Fudge & Havssalt och Black Saltlakrits

Här blir poängen nästan laboratorielikt snygga trots att testet är helt subjektivt. Havssalt och Fudge & Havssalt får båda 131. Black Saltlakrits får 128. Tre produkter ligger inom tre totalpoäng men använder sälta på väldigt olika sätt. Det gör dem perfekta för en egen liten jämförelse: vill du att saltet bara ska bryta mjölkchokladen, kombineras med fudge eller driva en lakritsprofil?

För att förstå hur mycket ”mer” som är lagom: Oreo, Oreo Filled och Biscoff

Det här är kanske det mest pedagogiska tretalet. Alla använder kexvärlden, men i olika format. Standard-Oreo ligger runt 140. Oreo Filled hamnar på 103. Biscoff vinner på 179. Matkomas resultat säger alltså inte ”kex är bra” eller ”kex är dåligt”. Det säger att proportionen mellan choklad, kex och fyllning gör enorm skillnad.

Och just där finns kanske den mest användbara slutsatsen av hela videon. En smakranking behöver inte tala om vad du ska tycka. Den kan hjälpa dig se vilken egenskap du själv reagerar på. Matkoma ger oss siffrorna; den roliga delen är att upptäcka var den egna listan börjar avvika.

Originalet är den osynliga måttstocken bakom nästan varje betyg

Det är lätt att låta Mjölkchoklad försvinna i ett test där nästan varje annan förpackning har ett mer spektakulärt namn. Men originalet är egentligen med i varje tugga. När Adam och Anton bedömer om Biscoff-kexet är lagom, om havssaltet hjälper, om en hel nöt blir för dominant eller om en fyllning känns tung gör de det i relation till den grundchoklad de redan känner igen.

Det gör originalets roll ganska speciell. Den behöver inte vinna för att vara viktigast i konstruktionen. Tvärtom kan en smaksatt kaka nästan ses som ett förslag: ”är Marabou Mjölkchoklad bättre om vi lägger till det här?” Biscoff får ett tydligt ja. Oreo får ett ganska starkt ja i standardformat och ett mycket svagare svar i Filled-format. Havssalt får ett försiktigt ja. Helnöt visar att mer av en uppskattad ingrediens inte automatiskt betyder mer uppskattning.

Därför blir samtalet om enkelhet så centralt när originalet till slut står framför dem. Efter alla tillägg får de prova den referenspunkt som de andra produkterna har modifierat. Plötsligt går det att känna vad som faktiskt försvinner när man lägger på mer: jämnheten, lugnet och den rena mjölkchokladprofilen.

För den som vill göra ett eget test hemma vore det därför smart att spara en liten ruta vanlig Mjölkchoklad och återvända till den mellan några av specialsmakerna. Inte som ”gommens rengörare” i professionell mening, utan som referens. Då blir frågan konkret: tillför Biscoff något du vill ha, eller saknar du originalets enkelhet? Gör apelsinen chokladen bättre, eller bara annorlunda? Är saltet en förbättring eller en effekt?

Matkomas video visar att svaren kan skilja sig från produkt till produkt. Det finns ingen generell regel om att klassiskt är bäst eller att nytt är bättre. Vinnaren råkar vara ny. Tvåan är en klassiker. Trean är ännu en äldre smak. Originalet får inte kronan men fungerar som hemmaplanen alla andra måste spela på.

Och det gör slutresultatet mer intressant än om de bara hade rankat helt fristående chokladbars. När samma mjölkchokladbas återkommer kan tittaren följa exakt vad varje extra ingrediens gör med upplevelsen. Biscoff vinner inte bara över Apelsinkrokant och Frukt & Mandel. Den vinner också argumentet att just de små karamelliserade kexbitarna förbättrar en smak Adam och Anton redan tycker om från början.

För tittaren finns därför ingen anledning att behandla 2026-listan som slutgiltig. Det roliga är tvärtom att den nu ger framtida tester en tydlig referenspunkt. Varje ny eller saknad smak vet exakt vad den måste slå: 154 för pallen, 170 för klassikern och 179 för kronan. Tills vidare.

Biscoff tar kronan – men nästa test kan bli ännu roligare

Matkomas Marabou-ranking lyckas med något som är svårare än det ser ut: den får en hylla full av produkter som många redan tror att de känner utan och innan att kännas ny igen. Plötsligt måste Schweizernöt försvara sig mot Biscoff. Oreo måste konkurrera med sin egen fyllda version. Havssalt och fudgevarianten slutar exakt lika. Frukt & Mandel visar att russin fortfarande kan slå trendigare idéer. Och Apelsinkrokant påminner om att det finns skillnad mellan att tycka att något är gott och att faktiskt vilja att det ska finnas kvar för alltid.

Sedan står Biscoff där med 88 och 91. En smak som lanserades samma år, som redan hunnit få kommersiellt genomslag och som på Matkomas bord lyckas göra det de svagare samarbetena inte gör: lägga till något tydligt utan att förlora själva chokladen.

Om det här hade varit det definitiva testet av exakt hela sortimentet hade historien kunnat sluta där. Men det är den inte. Cookie Dough väntar. Salta Mandlar väntar. Jordgubb väntar. TUC och Oreo Sandwich väntar. Och Adam och Anton har redan sagt att de kan göra ett mer fullständigt försök om tittarna vill ha det.

Så Biscoff får kronan tills vidare. Det enda rimliga nästa steget är att göra hyllan ännu större och se om den lyckas behålla den.

Källor och vidare läsning

Artikelns huvudkälla är Matkomas YouTube-video, där reaktionerna, resonemangen och de poäng som återges här framgår. Bakgrund om nuvarande produkter, lanseringar och varumärkeshistorik har kontrollerats mot aktuella officiella och etablerade källor.

• Matkomas aktuella Marabou-video på YouTube.
• Marabou – aktuellt svenskt produktsortiment.
• Marabou – officiell produktsida för Biscoff.
• Mondelēz Sverige – lanseringen av Marabou Biscoff, januari 2026.
• Marabou – företagets egen historik.
• Mondelēz International – Sverige.
• Matkoma – Det stora chokladtestet (2021).
• Matkoma – testar godis- och snacksnyheter (2024).
• Matkoma – testar vårens nyheter (2026).

Produktutbud, kampanjer och kanalstatistik kan förändras efter publicering. De delar av artikeln som beskriver Marabous aktuella sortiment avser läget som verifierades den 31 augusti 2026.

Annons-/affiliateupplysning: Artikeln innehåller kommersiella annons- eller affiliatelänkar. Videonytt kan få ersättning när läsare använder vissa länkar. Det påverkar inte den redaktionella bedömningen av Matkomas video eller produkterna som diskuteras.